Ministeriets förslag till ytterligare gränsrestriktioner är obegripligt då vaccinationerna går framåt och antalet nya smittfall minskar i såväl Finland som Europa

03.06.2021 kl. 08:54

Social- och hälsovårdsministeriet publicerade förra veckan ett utkast till lagförslag om ändring av smittskyddslagen där man föreslår ändringar i gränsrestriktionerna till Finland. Enligt förslaget skulle alla som anländer till Finland behöva ha ett intyg på antingen full vaccination, tidigare konstaterad covid-19-smitta och tillfrisknande de senaste sex månaderna eller ett negativt covid-19-testsvar gett tidigast 72 timmar före ankomst. Om man inte har ett intyg på något av dessa alternativ, skulle man vara tvungen att ta ett test efter ankomst till Finland och ytterligare ett test efter tre dygn. Ett andra test efter tre dygn skulle även krävas av de som rest in i landet med intyg över ett negativt covid-19-test taget före avresan. Enligt förslaget skulle underlåtenhet att följa testningskraven vara straffbart med böter. Förslaget skulle i praktiken skärpa gränsreglerna samtidigt som övriga Europa öppnar upp och antalet nya bekräftade smittfall fortsätter att minska. Det skulle skapa stora praktiska problem i synnerhet för gränssamhällen, såsom Åland.

 
- Exempelvis en pappa eller mamma med delad vårdnad om sitt barn där den ena föräldern flyttat till Sverige skulle plötsligt, enligt det nya förslaget, riskera behöva skaffa ett negativt coronatest för att få komma hem till Finland igen varje vecka då man hämtat eller fört sitt barn. Det här är bara ett av en mängd konkreta exempel som många kontaktat mig om de senaste dagarna. I likhet med mig undrar de vad som plötsligt föranleder att nu i praktiken föreslå en kraftig skärpning av gränskontrollerna då de här fallen inte hittills utgjort några problem under pandemin i alla fall inte på Åland, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.
 
Enligt utkastet skulle alla resenärer behandlas på samma sätt oavsett avreseland och smittläget där skulle inte längre ha någon inverkan, till skillnad från idag då inga gränskontroller finns ifall avreselandet har en incidens på under 25 / 100 000 invånare på 14 dagar. Förslaget i sin nuvarande form skulle också skapa strängare regler för finländska medborgare och sådana medborgare som idag är undantagna från gränskontroller, bland annat för familjeskäl, nödvändig arbetspendling eller husägare. 
 
- Det är ologiskt att man skulle ändra på dagens system där resenärer från länder med låg incidens är fria att resa in i landet. Så klart måste vi kunna lita på våra grannländers statistik som vi gjort hittills under pandemin. Vaccinationstakten går framåt, antalet nya smittfall minskar och då borde gränserna öppnas och inte stängas med mer byråkrati, säger riksdagsledamot Mats Löfström.
 
Finlands näringsliv EK, Finlands fackföreningscentral FFC, Helsingfors och Vanda stad samt Finavia och Finnair kritiserade också idag utkastet till de föreslagna ändringarna.
 
- Det här handlar inte om att sätta hälsan emot ekonomi och arbetsplatser. Det är inget nollsummespel. Det här handlar om att göra en helhetsbedömning som gör att ekonomin och arbetsplatser på kort och lång sikt tar så lite skada som möjligt samtidigt som vi fortsätter bekämpa coronaviruset med fysiska avstånd, handtvätt, vaccinationer och sunt förnuft. Utlåtanderundan för de föreslagna ändringarna tog slut igår. Förslagen är framförallt ett tjänstemannaförslag och det är viktigt att regeringen nu i den kommande politiska behandlingen noggrant tar del av den kritik som kommit och gör nödvändiga ändringarna i förslaget så att det blir ett steg framåt och inte bakåt, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15