Finländarna behöver en vårdreform 

29.05.2021 kl. 10:02

Svenska folkpartiets partidag går av stapeln som bäst. Under den allmänpolitiska debatten betonade riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi vikten av att få vårdreformen i mål. Rehn-Kivi, som sitter i riksdagens social- och hälsovårdsutskott, tror att den föreslagna vårdreformsmodellen nu har de bästa förutsättningarna att gå igenom av alla de olika förslag som beretts under de senaste tjugo åren. Perfekt är modellen ändå inte.


- Den största bristen och orättvisan gäller finansieringsmodellen, som slår hårt mot de kommuner som hittills skött sina invånares social- och hälsovård på ett kostnadseffektivt sätt. Till dessa kommuner hör bland annat min egen hemstad Grankulla och grannstaden Esbo, säger Rehn-Kivi. 

Rehn-Kivi påpekar ändå att kommuner som mister en större del av sina skatteintäkter nu i motsats till den förra regeringens förslag kommer att bli kompenserade för inkomstbortfallet. Kommunernas kvarblivande verksamhet, som ansvaret för utbildning, ungdomsarbete och planering, och möjligheten till viktiga investeringar måste tryggas.

- Trots att vårdreformsförslaget inte är helt rättvist, och ett sådant säkert är omöjligt att uppnå, är detta förslag med tanke på hela Finlands befolkning ändå både rättvist och nödvändigt. Vi behöver en reform då befolkningens medelålder stiger med rask takt och kostnaderna för social- och hälsovården stadigt ökar. Varje medborgare har rätt till en fungerande social- och hälsovård och en kvalitativ äldreomsorg den dag det behövs. I alltför många kommuner uppfylls tyvärr inte det kravet idag. Det är därför oerhört viktigt att vi nu får reformen i mål, säger Rehn-Kivi. 

I sitt anförande lyfte Rehn-Kivi även upp vikten av att kommunerna också i framtiden satsar på de hälsofrämjande åtgärderna för att hålla invånarna aktiva och för att främja hälsa och välfärd bland barn och unga. Det gagnar både den enskilda individen och indirekt kommunens framgång.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00