Finländarna behöver en vårdreform 

29.05.2021 kl. 10:02

Svenska folkpartiets partidag går av stapeln som bäst. Under den allmänpolitiska debatten betonade riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi vikten av att få vårdreformen i mål. Rehn-Kivi, som sitter i riksdagens social- och hälsovårdsutskott, tror att den föreslagna vårdreformsmodellen nu har de bästa förutsättningarna att gå igenom av alla de olika förslag som beretts under de senaste tjugo åren. Perfekt är modellen ändå inte.


- Den största bristen och orättvisan gäller finansieringsmodellen, som slår hårt mot de kommuner som hittills skött sina invånares social- och hälsovård på ett kostnadseffektivt sätt. Till dessa kommuner hör bland annat min egen hemstad Grankulla och grannstaden Esbo, säger Rehn-Kivi. 

Rehn-Kivi påpekar ändå att kommuner som mister en större del av sina skatteintäkter nu i motsats till den förra regeringens förslag kommer att bli kompenserade för inkomstbortfallet. Kommunernas kvarblivande verksamhet, som ansvaret för utbildning, ungdomsarbete och planering, och möjligheten till viktiga investeringar måste tryggas.

- Trots att vårdreformsförslaget inte är helt rättvist, och ett sådant säkert är omöjligt att uppnå, är detta förslag med tanke på hela Finlands befolkning ändå både rättvist och nödvändigt. Vi behöver en reform då befolkningens medelålder stiger med rask takt och kostnaderna för social- och hälsovården stadigt ökar. Varje medborgare har rätt till en fungerande social- och hälsovård och en kvalitativ äldreomsorg den dag det behövs. I alltför många kommuner uppfylls tyvärr inte det kravet idag. Det är därför oerhört viktigt att vi nu får reformen i mål, säger Rehn-Kivi. 

I sitt anförande lyfte Rehn-Kivi även upp vikten av att kommunerna också i framtiden satsar på de hälsofrämjande åtgärderna för att hålla invånarna aktiva och för att främja hälsa och välfärd bland barn och unga. Det gagnar både den enskilda individen och indirekt kommunens framgång.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35