Ålands självstyrelse måste leva i tiden

29.05.2021 kl. 09:58
Den nionde juni inleds jubileumsåret för att fira Ålands självstyrelses första hundra år.

Det är i år 100 år sedan Nationernas Förbund beslöt att Åland skulle bli självstyrt. I ett hundraårsfirande är det naturligt att titta tillbaka för att förankra historien. Samtidigt är det lika viktigt att försöka titta framåt och fundera på vad man vill att ska bli kvar när jubileumsåret väl är avslutat.

 

Åland har exceptionell folkrättslig status. Efter hundra år behöver själva modellen inte längre försvaras. Den är djupt rotad med de internationella överenskommelserna som grund. Det som däremot behöver försvaras är det praktiska innehållet som är fundament för hela självstyrelsen. I en värld som hela tiden förändras behöver självstyrelsen också hänga med.

 

För tillfället pågår en totalrevision av Ålands självstyrelselag. Målsättningen med den är kanske inte så mycket att överta nya behörigheter utan att modernisera och befästa dagens självstyrelse då lagen inte förnyats sedan Finlands EU-medlemskap eller nya grundlagen, vilka båda påverkat Ålands nuvarande självstyrelse mycket i praktiken.

 

Lika viktigt som att säkerställa en modern självstyrelselag är att säkerställa andra viktiga saker som inte uttryckligen regleras i lagen. Hit räknar jag bland annat tillgång till svenskspråkiga studieplatser vid universitetet och högskolor, tillgång till svensk TV, att service på svenska fungerar i praktiken när samhället fortsätter att digitaliseras samt hur man säkerställer fungerande kommunikationer till och från Åland av människor, varor, post och tidningar. Alla dessa saker är konkreta exempel som inte enbart kan regleras via självstyrelselagen, utan där andra åtgärder behövs då den tekniska och globala utvecklingen förändrar verkligheten.

 

Förhoppningen är att både Finlands och Sveriges statsministrar ska komma till Åland för att högtidlighålla starten för självstyrelsens jubileum. Nationernas Förbunds beslut för hundra år sedan kompletterades med ett avtal mellan Finland och Sverige om hur garantierna skulle förverkligas i praktiken. Min förhoppning är att ett möte mellan Finlands och Sveriges statsministrar på Åland både kan titta tillbaka på en internationellt framgångsrik lösning som alla kan vara stolta över, samt också blicka framåt på hur man kan säkerställa att samma garantier moderniseras för att hantera dagens praktiska utmaningar.

 

Det är ingens fel att det finns utmaningar med tillgång till svensk TV på nätet, tillgång till vissa svenskspråkiga utbildningar samt kommunikationer, utan det är digitalisering och globalisering som skapat dem. Samtidigt är det just den här verkligheten som nu delvis gnager i fundamenten i Ålandsöverenskommelsen. Därför borde man säkerställa att överenskommelsens mening och anda också appliceras på den värld som vi lever i idag som förändrats mycket på hundra år. Det skulle samtidigt vara en fin 100-års gåva till självstyrelsen. Min förhoppning är att Ålands 100 års jubileum kan bli ett avstamp för ett sådant konkret Ålandsarbete också mellan Finland och Sverige, tillsammans med Åland.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00