Statsrådets redogörelse om den riksomfattande trafikplanen 2021-2032

26.05.2021 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Sandra Bergqvist.

Ärade talman,

 

Den riksomfattande trafikplanen är ett långsiktigt dokument. Det är här vi går igenom vad som behövs för att utveckla landets infrastruktur – och det handlar om all möjlig infra.

Den här redogörelsen är viktig för den har konkreta beröringspunkter med de flesta människors vardag. Vi är alla beroende av goda förbindelser. Därför är det helt grundläggande att vi efter ett parlamentariskt arbete har hittat en samsyn om den riksomfattande trafikplanen.

SFP och Svenska riksdagsgruppen backar fullt upp de samhälleliga målen för utvecklingen av trafiksystemet som alla syftar att dämpa klimatförändringen:

Det handlar om tillgänglighet: Trafiksystemet garanterar tillgänglighet i hela Finland.

Det handlar om hållbarhet: Det ska bli lättare för medborgarna att välja hållbarare alternativ – i synnerhet i stadsregioner.

Och det handlar om effektivitet: Trafiksystemets samhällsekonomiska effektivitet förbättras.

 

Klimatsatsningar är att utveckla den spårbundna trafiken, att övergå i högre grad till eldrivna fordon och att överhuvudtaget utveckla energisnålhet i trafiken. Men med tanke på miljön är det också viktigt med ett bra vägnät och ett gott vinterunderhåll. Vi ska inte glömma bort i diskussionen att rätt dimensionerade vägar betyder mindre miljöbelastning och smidigare trafik betyder mindre utsläpp.

För SFP är satsningarna på det lägre vägnätet viktigt i styrdokumentet. Vi ska gå framåt och investera i nytt, men det får aldrig betyda att vi missköter de vanliga vägarna – trafikplanen utgår från att reparationsskulden ska minska under en överskådlig tid. Här måste vi också hantera nedskärningen i budgeten 2023 så att basvägnätet inte drabbas oskäligt.

I beredningen av planen betonade SFP även hamnarnas och de regionala flygplatsernas betydelse för möjlighet till utveckling och export. Regionala flygplatser är av största betydelse för att regionernas ska utvecklas. Vi ska också satsa på exporthamnarna och se till att infrastrukturen och logistiken kring dem fungerar.

 

Ärade talman,

Den riksomfattande trafikplanen – att det nu finns ett långsiktigt styrdokument som uppdateras varje valperiod – ger också ökade möjligheter till EU-finansiering. Här finns det rum för förbättring för Finland.

Som riksdagsledamot från Egentliga Finland är jag speciellt nöjd med skrivningarna om en fungerande skärgårdstrafik. I skärgården är förbindelsebåtarna och färjorna som landsvägar på annat håll. Det är rätt tid att gå igenom grunderna för förbindelsebåtstrafiken, som inte har någon styrande lagstiftning nu. Skärgårdstrafiken ska fungera så att arbetspendling är möjlig och systemet ska utvecklas så att det stöder de fast bosatta, fritidsborna och företagen.

 

Den riksomfattande trafikplanen är viktig för att man ska kunna identifiera de verkliga behoven och se var investeringarna ska sättas och vilket underhåll som behövs. Centralt är alltid – även för de större projekten – att bedöma nyttan.

Ett fint exempel där man sett till det verkliga behovet är regeringens beslut i samband med årets tredje tilläggsbudget ge fullmakt för 128 miljoner euro för att förnya Rävsundsbron och Hessundsbron i Pargas. Projektet är nödvändigt nu för broarnas livslängd är slut. Att broarna nu förnyas är inte bara viktigt för att garantera det vardagliga livet i Pargas, utan också nödvändigt för tungindustrins transporter, turismen och det lokala näringslivet. Inom SFP har vi jobbat hårt för att påskynda processen och vi är ytterst nöjda med regeringens förslag.

Vi anser att den riksomfattande trafikplanen ska bygga på grundtanken att varje finländare ska ha möjligheter att röra sig och trafikplanen ska även möjliggöra arbetspendling. Goda förbindelser ska även stöda exportindustrin som ger arbetsplatser och blomstrande regioner.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30