Statsrådets redogörelse om den riksomfattande trafikplanen 2021-2032

26.05.2021 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Sandra Bergqvist.

Ärade talman,

 

Den riksomfattande trafikplanen är ett långsiktigt dokument. Det är här vi går igenom vad som behövs för att utveckla landets infrastruktur – och det handlar om all möjlig infra.

Den här redogörelsen är viktig för den har konkreta beröringspunkter med de flesta människors vardag. Vi är alla beroende av goda förbindelser. Därför är det helt grundläggande att vi efter ett parlamentariskt arbete har hittat en samsyn om den riksomfattande trafikplanen.

SFP och Svenska riksdagsgruppen backar fullt upp de samhälleliga målen för utvecklingen av trafiksystemet som alla syftar att dämpa klimatförändringen:

Det handlar om tillgänglighet: Trafiksystemet garanterar tillgänglighet i hela Finland.

Det handlar om hållbarhet: Det ska bli lättare för medborgarna att välja hållbarare alternativ – i synnerhet i stadsregioner.

Och det handlar om effektivitet: Trafiksystemets samhällsekonomiska effektivitet förbättras.

 

Klimatsatsningar är att utveckla den spårbundna trafiken, att övergå i högre grad till eldrivna fordon och att överhuvudtaget utveckla energisnålhet i trafiken. Men med tanke på miljön är det också viktigt med ett bra vägnät och ett gott vinterunderhåll. Vi ska inte glömma bort i diskussionen att rätt dimensionerade vägar betyder mindre miljöbelastning och smidigare trafik betyder mindre utsläpp.

För SFP är satsningarna på det lägre vägnätet viktigt i styrdokumentet. Vi ska gå framåt och investera i nytt, men det får aldrig betyda att vi missköter de vanliga vägarna – trafikplanen utgår från att reparationsskulden ska minska under en överskådlig tid. Här måste vi också hantera nedskärningen i budgeten 2023 så att basvägnätet inte drabbas oskäligt.

I beredningen av planen betonade SFP även hamnarnas och de regionala flygplatsernas betydelse för möjlighet till utveckling och export. Regionala flygplatser är av största betydelse för att regionernas ska utvecklas. Vi ska också satsa på exporthamnarna och se till att infrastrukturen och logistiken kring dem fungerar.

 

Ärade talman,

Den riksomfattande trafikplanen – att det nu finns ett långsiktigt styrdokument som uppdateras varje valperiod – ger också ökade möjligheter till EU-finansiering. Här finns det rum för förbättring för Finland.

Som riksdagsledamot från Egentliga Finland är jag speciellt nöjd med skrivningarna om en fungerande skärgårdstrafik. I skärgården är förbindelsebåtarna och färjorna som landsvägar på annat håll. Det är rätt tid att gå igenom grunderna för förbindelsebåtstrafiken, som inte har någon styrande lagstiftning nu. Skärgårdstrafiken ska fungera så att arbetspendling är möjlig och systemet ska utvecklas så att det stöder de fast bosatta, fritidsborna och företagen.

 

Den riksomfattande trafikplanen är viktig för att man ska kunna identifiera de verkliga behoven och se var investeringarna ska sättas och vilket underhåll som behövs. Centralt är alltid – även för de större projekten – att bedöma nyttan.

Ett fint exempel där man sett till det verkliga behovet är regeringens beslut i samband med årets tredje tilläggsbudget ge fullmakt för 128 miljoner euro för att förnya Rävsundsbron och Hessundsbron i Pargas. Projektet är nödvändigt nu för broarnas livslängd är slut. Att broarna nu förnyas är inte bara viktigt för att garantera det vardagliga livet i Pargas, utan också nödvändigt för tungindustrins transporter, turismen och det lokala näringslivet. Inom SFP har vi jobbat hårt för att påskynda processen och vi är ytterst nöjda med regeringens förslag.

Vi anser att den riksomfattande trafikplanen ska bygga på grundtanken att varje finländare ska ha möjligheter att röra sig och trafikplanen ska även möjliggöra arbetspendling. Goda förbindelser ska även stöda exportindustrin som ger arbetsplatser och blomstrande regioner.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00