Statsrådets redogörelse om den riksomfattande trafikplanen 2021-2032

26.05.2021 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Sandra Bergqvist.

Ärade talman,

 

Den riksomfattande trafikplanen är ett långsiktigt dokument. Det är här vi går igenom vad som behövs för att utveckla landets infrastruktur – och det handlar om all möjlig infra.

Den här redogörelsen är viktig för den har konkreta beröringspunkter med de flesta människors vardag. Vi är alla beroende av goda förbindelser. Därför är det helt grundläggande att vi efter ett parlamentariskt arbete har hittat en samsyn om den riksomfattande trafikplanen.

SFP och Svenska riksdagsgruppen backar fullt upp de samhälleliga målen för utvecklingen av trafiksystemet som alla syftar att dämpa klimatförändringen:

Det handlar om tillgänglighet: Trafiksystemet garanterar tillgänglighet i hela Finland.

Det handlar om hållbarhet: Det ska bli lättare för medborgarna att välja hållbarare alternativ – i synnerhet i stadsregioner.

Och det handlar om effektivitet: Trafiksystemets samhällsekonomiska effektivitet förbättras.

 

Klimatsatsningar är att utveckla den spårbundna trafiken, att övergå i högre grad till eldrivna fordon och att överhuvudtaget utveckla energisnålhet i trafiken. Men med tanke på miljön är det också viktigt med ett bra vägnät och ett gott vinterunderhåll. Vi ska inte glömma bort i diskussionen att rätt dimensionerade vägar betyder mindre miljöbelastning och smidigare trafik betyder mindre utsläpp.

För SFP är satsningarna på det lägre vägnätet viktigt i styrdokumentet. Vi ska gå framåt och investera i nytt, men det får aldrig betyda att vi missköter de vanliga vägarna – trafikplanen utgår från att reparationsskulden ska minska under en överskådlig tid. Här måste vi också hantera nedskärningen i budgeten 2023 så att basvägnätet inte drabbas oskäligt.

I beredningen av planen betonade SFP även hamnarnas och de regionala flygplatsernas betydelse för möjlighet till utveckling och export. Regionala flygplatser är av största betydelse för att regionernas ska utvecklas. Vi ska också satsa på exporthamnarna och se till att infrastrukturen och logistiken kring dem fungerar.

 

Ärade talman,

Den riksomfattande trafikplanen – att det nu finns ett långsiktigt styrdokument som uppdateras varje valperiod – ger också ökade möjligheter till EU-finansiering. Här finns det rum för förbättring för Finland.

Som riksdagsledamot från Egentliga Finland är jag speciellt nöjd med skrivningarna om en fungerande skärgårdstrafik. I skärgården är förbindelsebåtarna och färjorna som landsvägar på annat håll. Det är rätt tid att gå igenom grunderna för förbindelsebåtstrafiken, som inte har någon styrande lagstiftning nu. Skärgårdstrafiken ska fungera så att arbetspendling är möjlig och systemet ska utvecklas så att det stöder de fast bosatta, fritidsborna och företagen.

 

Den riksomfattande trafikplanen är viktig för att man ska kunna identifiera de verkliga behoven och se var investeringarna ska sättas och vilket underhåll som behövs. Centralt är alltid – även för de större projekten – att bedöma nyttan.

Ett fint exempel där man sett till det verkliga behovet är regeringens beslut i samband med årets tredje tilläggsbudget ge fullmakt för 128 miljoner euro för att förnya Rävsundsbron och Hessundsbron i Pargas. Projektet är nödvändigt nu för broarnas livslängd är slut. Att broarna nu förnyas är inte bara viktigt för att garantera det vardagliga livet i Pargas, utan också nödvändigt för tungindustrins transporter, turismen och det lokala näringslivet. Inom SFP har vi jobbat hårt för att påskynda processen och vi är ytterst nöjda med regeringens förslag.

Vi anser att den riksomfattande trafikplanen ska bygga på grundtanken att varje finländare ska ha möjligheter att röra sig och trafikplanen ska även möjliggöra arbetspendling. Goda förbindelser ska även stöda exportindustrin som ger arbetsplatser och blomstrande regioner.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00