Grundlagsutskottet godkänner på det stora hela förslaget till reform. Det är det centrala och behandlingen av reformen kan gå vidare. Modellen som helhet är förenlig med grundlagen. Utskottet slår ändå fast krav på vissa preciseringar, framförallt på fyra områden, men det handlar inte om några oöverstigliga hinder för reformen men är viktiga saker som behöver preciseras och förtydligas så att man säkerställer att det är förenligt med grundlagen, säger Mats Löfström, Svenska riksdagsgruppens vice ordförande, Ålands riksdagsledamot och medlem av grundlagsutskottet.
Dessa saker gäller bland annat överföring av kommunal egendom, Helsingfors speciallösning, överföring av egendom som utlokaliserats samt dataskydd av personuppgifter.
Det här är på så vis historiskt. Alla tidigare gånger har problemen med grundlagen varit stora och krävt djupgående ändringar. Man har nu kunnat ta lärdom av grundlagsutskottets tidigare praxis för att på förhand kunna undvika problem, vilket nu syns i resultatet. Utskottet tar inte ställning till de politiska aspekterna i reformen, utan har enbart granskat lagförslagets förhållande till grundlagen. Den politiska behandlingen fortsätter nu i social- och hälsovårdsutskottet, säger Löfström.
Allt utgår från rätten till tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster vilket tryggas i grundlagen (19§). Nylands särlösning godkänns av utskottet. Finansieringen, en annan stor fråga, bedöms vara tillräcklig och arrangemangen är förenliga med grundlagen.
Tidtabellen för reformen är stram, men hänger nu på social- och hälsovårdsutskottet samt att regeringen hittar lösningar för de punkter där grundlagsutskott begärt preciseringar, säger Löfström.
Löfström är nöjd med skrivningarna om språkliga rättigheterna.
De språkliga skrivningarna är starka och mycket tillfredsställande i vårt enhälliga utlåtande. Språkliga rättigheter måste fungera också i praktiken, säger Löfström.
Utskottet slår också fast att gränskommuner, såsom exempelvis österbottniska Kronoby, ska ha möjlighet att fortsätta med avtal mellan välfärdsområdena, vilket i praktiken betyder att vården kan fortsätta som idag. Utskottet slår också fast att reformen måste vara kostnadsneutral för Åland. Åland berörs inte i övrigt direkt av reformen eftersom social- och hälsovård är Ålands självstyrelses behörighet.
Vårdreformen är grundlagsenlig även om vissa preciseringar kommer behövas
21.05.2021 kl. 16:24
Grundlagsutskottet godkände utlåtande om vårdreformen - reformen är grundlagsenlig även om vissa preciseringar kommer behövas
Gruppanföranden |
Riksmötets öppningsdebatt 2008
Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för 2008
Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41
Jubileumsplenum Finland 90 år
I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45
Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen
När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram
Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35
Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)
Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
