Det handlar om Finlands framtid

08.05.2021 kl. 11:19
I politiken kan det ibland svänga snabbt. Det som normalt för regeringen hade varit en tvådagars halvtidsria, blev en utdragen historia.

Kvintetten, dvs regeringens fem partiledare, förhandlade på Ständerhuset i ca 10 dagar om vägen framåt för vårt land. En fullskalig regeringskris var nära. Till slut hittade vi de kompromisser som krävdes för att regeringen kunde fortsätta att tillsammans lotsa Finland vidare.

Världsekonomin liksom Finlands ekonomi förväntas sätta fart i år, och Finland har i internationella jämförelser klarat sig bra. Vår väg framåt handlar om tillväxt, konkurrenskraft, kunnande, sysselsättning, investeringar och en välmående befolkning med en positiv framtidstro. Vi måste våga tro på oss själva och på framtiden.

Här på den sk. exportkusten vet vi att Finland lever av exporten. För våra företag är det centralt att kunderna ute i världen fortsätter beställa varor och tjänster av oss. Om efterfrågan sinar påverkas också arbetstillfällena i vårt land negativt. Därför ligger det i vårt intresse att EU:s inre marknad så snabbt som möjligt återhämtar sig. Annars blir det också utmanande för våra företag att återhämta sig och växa. Över hälften av vår export går nämligen till EU.

EU:s återhämtningsinstrument är mycket viktigt för både Finland och Europa. Det stöder investeringar, innovationer och forskning, och en övergång till ett mera klimatsmart Finland. Skulle riksdagen nästa vecka sätta tummen ner,  skulle såväl stödpaketet som hela EU:s budget för de kommande sju åren samtidigt falla. Det här kunde i värsta fall sätta hela EU i gungning.
 

Riksdagens grundlagsutskott slog förra veckan fast att stödpaketet måste godkännas med 2/3 majoritet. Strax efteråt meddelade Samlingspartiet att de tänker rösta blankt i frågan. Det vill säga de skulle inte ta ställning. Nu i torsdags ändrade partiet åsikt och meddelade att en majoritet av partiets ledamöter nog kommer att stöda paketet. En del kommer att rösta nej. Ett dylikt velande kring en så stor och för hela vårt land och EU avgörande fråga har jag sällan sett. Allra minst från ett parti som säger sig vara EU- och företagarvänligt. För en stund lekte jag med tanken - vad månne Angela Merkel sagt till sin partikamrat Petteri Orpo om de träffats. Att rösta något annat än för paketet är ansvarslöst med tanke på de konsekvenser det kunde få.

Det står klart att vi inte kan fortsätta skuldsätta oss i all evighet. Den kris som viruset fört med sig har motiverat en tillfälligt ökad skuld, men nu behövs trovärdig ekonomisk politik, som på sikt stävjar skuldsättningen.

Finländarnas ekonomiska svårigheter har ökat under de senaste åren. Nu måste vi hjälpa de som har ekonomiska problem att komma på fötter igen. Under ramförhandlingarna slog regeringen fast ett åtgärdspaket för att minska överskuldsättningen och ge företagare en andra chans.

Bland åtgärderna finns ett positivt kreditupplysningsregister som skulle ge kreditgivare bättre insikt i kreditsökandes betalningsförmåga, en förnyelse av skuldsaneringslagen och en utredning kring sänkning av snabblånens räntetak. Vi kommer också att förkorta lagringstiden för betalningsanmärkningar så, att anmärkningen avlägsnas 30 dagar efter att skulden betalats, istället för dagens 2 år. 

Politik handlar om samhällsbygge, på alla nivåer, det handlar om din och min vardag. Det arbetet börjar på lokal nivå. Därför är det kommande kommunalvalet också så viktigt. Jag uppmanar alla att gå och rösta. Valet handlar om hur våra kommuner och städer styrs i framtiden. Använd din demokratiska rättighet. Att rösta är att påverka!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00