Det handlar om Finlands framtid

08.05.2021 kl. 11:19
I politiken kan det ibland svänga snabbt. Det som normalt för regeringen hade varit en tvådagars halvtidsria, blev en utdragen historia.

Kvintetten, dvs regeringens fem partiledare, förhandlade på Ständerhuset i ca 10 dagar om vägen framåt för vårt land. En fullskalig regeringskris var nära. Till slut hittade vi de kompromisser som krävdes för att regeringen kunde fortsätta att tillsammans lotsa Finland vidare.

Världsekonomin liksom Finlands ekonomi förväntas sätta fart i år, och Finland har i internationella jämförelser klarat sig bra. Vår väg framåt handlar om tillväxt, konkurrenskraft, kunnande, sysselsättning, investeringar och en välmående befolkning med en positiv framtidstro. Vi måste våga tro på oss själva och på framtiden.

Här på den sk. exportkusten vet vi att Finland lever av exporten. För våra företag är det centralt att kunderna ute i världen fortsätter beställa varor och tjänster av oss. Om efterfrågan sinar påverkas också arbetstillfällena i vårt land negativt. Därför ligger det i vårt intresse att EU:s inre marknad så snabbt som möjligt återhämtar sig. Annars blir det också utmanande för våra företag att återhämta sig och växa. Över hälften av vår export går nämligen till EU.

EU:s återhämtningsinstrument är mycket viktigt för både Finland och Europa. Det stöder investeringar, innovationer och forskning, och en övergång till ett mera klimatsmart Finland. Skulle riksdagen nästa vecka sätta tummen ner,  skulle såväl stödpaketet som hela EU:s budget för de kommande sju åren samtidigt falla. Det här kunde i värsta fall sätta hela EU i gungning.
 

Riksdagens grundlagsutskott slog förra veckan fast att stödpaketet måste godkännas med 2/3 majoritet. Strax efteråt meddelade Samlingspartiet att de tänker rösta blankt i frågan. Det vill säga de skulle inte ta ställning. Nu i torsdags ändrade partiet åsikt och meddelade att en majoritet av partiets ledamöter nog kommer att stöda paketet. En del kommer att rösta nej. Ett dylikt velande kring en så stor och för hela vårt land och EU avgörande fråga har jag sällan sett. Allra minst från ett parti som säger sig vara EU- och företagarvänligt. För en stund lekte jag med tanken - vad månne Angela Merkel sagt till sin partikamrat Petteri Orpo om de träffats. Att rösta något annat än för paketet är ansvarslöst med tanke på de konsekvenser det kunde få.

Det står klart att vi inte kan fortsätta skuldsätta oss i all evighet. Den kris som viruset fört med sig har motiverat en tillfälligt ökad skuld, men nu behövs trovärdig ekonomisk politik, som på sikt stävjar skuldsättningen.

Finländarnas ekonomiska svårigheter har ökat under de senaste åren. Nu måste vi hjälpa de som har ekonomiska problem att komma på fötter igen. Under ramförhandlingarna slog regeringen fast ett åtgärdspaket för att minska överskuldsättningen och ge företagare en andra chans.

Bland åtgärderna finns ett positivt kreditupplysningsregister som skulle ge kreditgivare bättre insikt i kreditsökandes betalningsförmåga, en förnyelse av skuldsaneringslagen och en utredning kring sänkning av snabblånens räntetak. Vi kommer också att förkorta lagringstiden för betalningsanmärkningar så, att anmärkningen avlägsnas 30 dagar efter att skulden betalats, istället för dagens 2 år. 

Politik handlar om samhällsbygge, på alla nivåer, det handlar om din och min vardag. Det arbetet börjar på lokal nivå. Därför är det kommande kommunalvalet också så viktigt. Jag uppmanar alla att gå och rösta. Valet handlar om hur våra kommuner och städer styrs i framtiden. Använd din demokratiska rättighet. Att rösta är att påverka!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35