Finansutskottets betänkande om EU:s egna medel

11.05.2021 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledanot Eva Biaudet.

Ärade talman,

Här i salen har man med extra stor grundlighet diskuterat EU:s återhämtningsfond. Det kan man faktiskt säga. Vi har gjort det när statsministern gav sin upplysning i september 2020 efter att Finland tack vare väl genomförda förhandlingar kunde enas med de övriga EU-länderna om villkoren.

Vi har diskuterat paketet i samband med statsrådets redogörelse om Finlands program för hållbar tillväxt. I februari diskuterades återhämtningsfonden med gruppanförande tre skilda gånger. Först i samband med remissdebatten om lagpropositionen, sedan besvarade regeringen en interpellation om saken och för tredje gången i samband med statsrådets redogörelse om EU-politiken.

Ingen ska komma och säga att riksdagen skulle ha försummat denna diskussion.

 

Ärade talman,

Det är i sig bra att vi diskuterar vårt engagemang i Europeiska unionen. Det är också Finland ansvar att som medlemsstat utveckla och förbättra unionen.

Det spår som diskussionen de senaste veckorna har tagit är däremot inte bra. Inom EU har Finland haft ett gott rykte som en liten och konstruktiv medlemsstat – som söker realistiska och stabiliserande lösningar för Europa. Att vi nu inför morgondagens omröstning framstår i europeiska ögon som en politiskt instabil kraft, som är beredd att riskera hela återhämtningsfondens framtid, är olyckligt. Förhoppningsvis handlar det bara om en parentes.

Unionen har ofta kritiserats då medlemsländerna inte förmått driva gemensam sak eller ta tillräckligt tydliga beslut. Mot den bakgrunden är det absurt, att nu då EU lyckats handla med krafttag och anta ett gemensamt beslut för att hindra att Europa skall störtdyka ekonomiskt, så hittar vi i Finland på att kritisera beslutet för formen av beslutet. Väärin sammutettu!  

Vi i SFP och Svenska riksdagsgruppen har sagt det förr och säger det igen: Finlands intresse är att vi förbinder oss till ett starkt EU-medlemskap, att vi deltar aktivt i unionens beslutsprocesser och att vi utvecklar dem. Vi bör stärka samkänslan, funktionsförmågan och kriståligheten inom unionen.

Vi vill se en union där demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande mänskliga rättigheterna betonas.

Finland är i högsta grad en del av EU:s inre marknad. EU:s återhämtning bygger på en hållbar tillväxt och skapande av nya arbetsplatser genom att främja den gröna och digitala omställningen.

EU:s ambitiösa omställning till en klimatneutral ekonomi ska de facto ses som en viktig konkurrensfaktor som öppnar möjligheter till produktutveckling och export. 60 procent av vår export går till EU-området.

Ärade talman,

Inom ramen för EU:s återhämtningspaket har vi också en unik möjlighet att höja finländarnas kunskapsnivå. Här behövs långsiktigt tänkande. Inom ramen för EU:s återhämtningspaket kan vi – om vi lägger våra kort rätt – kanalisera nya medel för forskning, utbildning och innovationsverksamhet så att vi behåller vår konkurrenskraft och så att Finland kan få upp investeringarna.

Som medlem har Finland både rätt och skyldighet att komma med, också ljudlig, kritik när vi ser att EU utvecklas i fel riktning – det gör också andra europeiska länder. Något har ändå i grunden gått snett om Finlands agerande uppfattas som ett avståndstagande, mera än som en vilja att tillsammans lösa problemen.

Återhämtningsfonden är – precis som också finansutskottet betonar – till sin karaktär en engångsföreteelse som riktar sig på att reparera de ekonomiska skador som coronapandemin har förorsakat. Redan bara det, att EU förra sommaren kunde enas om paketet hade direkt en lugnande inverkan på den krisande finansmarknaden.

Det är inte läge för Finland att nu i grunden börja ifrågasätta den europeiska stimulanspolitiken. Finlands riksdag kan i morgon med bred majoritet visa och markera att vi vill som litet land fortsätta att agera i EU:s kärna.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00