Corona - Den perfekta ekonomiska stormen för Åland

24.04.2021 kl. 07:25
Åbo hamn illustrerar för tillfället på ett sätt Ålands ekonomiska kris.

Där angör inte bara Siljas och Vikings Åbofartyg som varje dag trafikerar Stockholm via Åland. Där ligger nu också Helsingforsfartygen Silja Serenade och Viking Gabriella, tagna ur trafik på grund av pandemin. Både Gabriella och Serenade har finländsk flagg och Mariehamn som hemmahamn. Ombord på fartygen jobbar många ålänningar. Då fartygen nu är upplagda är många besättningsmedlemmar permitterade. Samma sak gäller anställda på rederiernas kontor i land. Färjelinjen Helsingfors-Åland-Stockholm har inte trafikerat på över ett år.

 

Det åländska samhället är inte lika beroende av sjöfart som det var för 30 år sedan. Bland annat bank- och finanssektorn, ett framgångsrikt IT-kluster, medicinsk produktion samt chips gör att Åland haft andra ben att stå på. De facto har coronakrisen gjort att det ätits chips som aldrig förr. Varje dag går över 10 långtradare med chipspåsar till fastlandet från fabriken på Åland.

 

Sjöfart och turism är ändå så betydande att pandemin varit den perfekta ekonomiska stormen för Åland. Därför steg Ålands arbetslöshet från 3,7 % till 13 % på bara ett par månader ifjol. Hög arbetslöshet har historiskt betytt utflyttning från Åland och är något vi därför är mycket rädda för. Denna gång har människor inte flyttat eftersom osäkerheten varit ännu större på många andra platser. Dessutom har de arbetslösa och permitterades arbetsplatser inte strukturellt försvunnit, utan kommer återuppstå. Då kan Åland på sikt förhoppningsvis också gå stärkt ur krisen.

 

Medan ekonomin fått den värsta ekonomiska smällen i modern tid, har Åland rent folkhälsomässigt klarat pandemin mycket bra. Trots att Åland haft vissa smittkedjor har man snabbt lyckats isolera klustren. Då varje enskilt fall på Åland ger ett incidenstal på 3,3 har det snabbt kunnat gå upp, men lika snabbt ner igen. Ingen på Åland har dött av coronaviruset och sjukvårdsfallen har varit få, vilket vi är väldigt tacksamma för. Inget känt fall har kommit från restaurangmiljö och det har varit tryggt att resa på färjorna för nödvändiga resor. På samma sätt som i övriga Finland har Åland tagit pandemin på mycket stort allvar.

 

Vi saknar ändå den normala vardagen med livligare färjetrafik och normala kommunikationer både västerut och österut. Därför väntar vi som på solens uppgång att vaccinerna ska ge effekt så att saker kan bli mer normala igen. En vanlig sommar före pandemin fick Åland många turister från fasta Finland, men ännu fler brukade komma från Sverige. Då gränsen i praktiken var stängd förra sommaren, vilket den fortfarande är, kunde dock varken svenskar, nordbor eller centraleuropéer komma som vanligt.

                                                                                                                                       

Rekordmånga turister från fasta Finland kunde tryggt turista på Åland förra sommaren och det hjälpte turismen, men inte tillräckligt för att kompensera det stora bortfallet av andra nationaliteter. Pandemiläget i omvärlden kommer påverka när gränserna öppnas och det beslutet fattas av regeringen i Helsingfors. Det förbättrade coronaläget i Finland gör ändå att man kommer kunna resa inom landet. Åland gör sig därför redo att ta emot lika många turister, eller helst ännu fler, än förra sommaren från fasta Finland efter att vintern använts till att utveckla såväl vandringsleder som andra nya utomhusupplevelser det funnits efterfrågan på. Välkommen till Åland!

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00