Kolumn

Corona - Den perfekta ekonomiska stormen för Åland

24.04.2021 kl. 07:25

Åbo hamn illustrerar för tillfället på ett sätt Ålands ekonomiska kris.

Där angör inte bara Siljas och Vikings Åbofartyg som varje dag trafikerar Stockholm via Åland. Där ligger nu också Helsingforsfartygen Silja Serenade och Viking Gabriella, tagna ur trafik på grund av pandemin. Både Gabriella och Serenade har finländsk flagg och Mariehamn som hemmahamn. Ombord på fartygen jobbar många ålänningar. Då fartygen nu är upplagda är många besättningsmedlemmar permitterade. Samma sak gäller anställda på rederiernas kontor i land. Färjelinjen Helsingfors-Åland-Stockholm har inte trafikerat på över ett år.

Det åländska samhället är inte lika beroende av sjöfart som det var för 30 år sedan. Bland annat bank- och finanssektorn, ett framgångsrikt IT-kluster, medicinsk produktion samt chips gör att Åland haft andra ben att stå på. De facto har coronakrisen gjort att det ätits chips som aldrig förr. Varje dag går över 10 långtradare med chipspåsar till fastlandet från fabriken på Åland.

Sjöfart och turism är ändå så betydande att pandemin varit den perfekta ekonomiska stormen för Åland. Därför steg Ålands arbetslöshet från 3,7 % till 13 % på bara ett par månader ifjol. Hög arbetslöshet har historiskt betytt utflyttning från Åland och är något vi därför är mycket rädda för. Denna gång har människor inte flyttat eftersom osäkerheten varit ännu större på många andra platser. Dessutom har de arbetslösa och permitterades arbetsplatser inte strukturellt försvunnit, utan kommer återuppstå. Då kan Åland på sikt förhoppningsvis också gå stärkt ur krisen.

Medan ekonomin fått den värsta ekonomiska smällen i modern tid, har Åland rent folkhälsomässigt klarat pandemin mycket bra. Trots att Åland haft vissa smittkedjor har man snabbt lyckats isolera klustren. Då varje enskilt fall på Åland ger ett incidenstal på 3,3 har det snabbt kunnat gå upp, men lika snabbt ner igen. Ingen på Åland har dött av coronaviruset och sjukvårdsfallen har varit få, vilket vi är väldigt tacksamma för. Inget känt fall har kommit från restaurangmiljö och det har varit tryggt att resa på färjorna för nödvändiga resor. På samma sätt som i övriga Finland har Åland tagit pandemin på mycket stort allvar.

Vi saknar ändå den normala vardagen med livligare färjetrafik och normala kommunikationer både västerut och österut. Därför väntar vi som på solens uppgång att vaccinerna ska ge effekt så att saker kan bli mer normala igen. En vanlig sommar före pandemin fick Åland många turister från fasta Finland, men ännu fler brukade komma från Sverige. Då gränsen i praktiken var stängd förra sommaren, vilket den fortfarande är, kunde dock varken svenskar, nordbor eller centraleuropéer komma som vanligt.

Rekordmånga turister från fasta Finland kunde tryggt turista på Åland förra sommaren och det hjälpte turismen, men inte tillräckligt för att kompensera det stora bortfallet av andra nationaliteter. Pandemiläget i omvärlden kommer påverka när gränserna öppnas och det beslutet fattas av regeringen i Helsingfors. Det förbättrade coronaläget i Finland gör ändå att man kommer kunna resa inom landet. Åland gör sig därför redo att ta emot lika många turister, eller helst ännu fler, än förra sommaren från fasta Finland efter att vintern använts till att utveckla såväl vandringsleder som andra nya utomhusupplevelser det funnits efterfrågan på. Välkommen till Åland!

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15