Konkurrenskraften avgör industrins framtid

21.04.2021 kl. 15:59

-Förbättrandet av den finländska industrins konkurrenskraft måste vara en prioritet i efterdyningarna av  den senaste tidens nedläggningsbeslut som gjorts inom skogsindustrin, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.


Satsningar för att avhjälpa de akuta lokala problemen på grund av omställningen är viktiga, men med tanke på framtiden är det viktigaste att industrins konkurrenskraft är i skick för att vi ska kunna konkurrera internationellt. 

- Det är endast så vi kan försvara de existerande arbetsplatserna och skapa nya arbetsplatser, konstaterar Blomqvist med anledning av den senaste tidens nedläggningsbeslut som gjorts inom skogsindustrin.

- Det är näringslivet som skapar de nödvändiga arbetsplatserna. Statsmaktens roll är att skapa ett gott investeringsklimat och se till att nya innovationer och investeringar kan etableras och utvecklas i stället för de som upphör. Då ett stort företag överväger var de skall hålla kvar sin produktionskapacitet och var de skall göra nya investeringar är det många faktorer som inverkar. Finland har flera fördelar som ett tryggt och öppet samhälle, en god utbildningsnivå och en rätt väl fungerande infrastruktur. Regeringen arbetar med flera olika frågor som siktar mot att ytterligare förbättra läget. Satsningar har gjorts på trafikleder och i beslut om energipolitik eller skattepolitik är det alltid viktigt att beakta den internationella spelplanen, fortsätter Blomqvist.

- Satsningar på forskning- och utveckling har en stor betydelse för vår långsiktiga konkurrenskraft, men inverkar också på kort sikt eftersom det visar vår vilja att vara i framkanten gällande innovations- och utvecklingsarbete. Regeringens beslut från tidigare om att sänka industrins elskatter var ett viktigt beslut, men det är viktigt att vi fortsätter signalera att Finland är ett bra land att investera i, exempelvis genom vilka signaler vi ger industrin i form av förutsebara skattebeslut , säger minister Blomqvist.

- De viktigaste frågorna vi har på bordet i den pågående halvtidsrian gäller att fortsatt arbeta för en hållbar ekonomisk politik, konkurrenskraft och företagsvänlighet så att vi kan attrahera nya och ersättande investeringar och på det sättet förbättra sysselsättningen, avslutar Blomqvist.

 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00