Exit-strategi och ljus i tunneln

21.04.2021 kl. 06:47
Alla har vi vant oss att se den grön-vita skylten med texten ”Exit” i allmänna utrymmen, på flygplan och kryssningsfartyg. En skylt som visar vägen ut och också visar på reservutgångar ifall den ordinarie dörren är stängd.

Nu står vi inför en annan typ av exit, nämligen frågan om hur vi steg för steg ska ta oss ut ur coronakrisen mot ett mera normalt liv. Det gäller att hitta de exitvägar som inte för oss tillbaka in i krisen så att dörren stängs igen.

 

Efter Estonia-katastrofen för drygt 20 år sedan, hade jag en längre tid lite obehag för att åka med färjan till Sverige. Jag tog som vana att alltid söka upp det ställe dit jag skulle gå ifall det skulle hända något. Jag kollade var flytvästarna och räddningsbåtarna fanns och gjorde mig så bekant som möjligt med fartygets trappor och gångar. Jag ville vara beredd ifall det värsta skulle inträffa. 

 

Nu har vi också orsak att skissa på olika sätt att öppna upp samhället igen. Regeringen har kommit med ett förslag till exit-strategi som medborgarna och olika samhällsaktörer kunnat kommentera. Grundtanken är att vi stegvis ska avveckla de begränsningar som vi alla börjar bli hjärtligt trötta på. I första skedet ska barn och unga kunna återgå till närundervisning och hobbyer. Därefter blir det dags att öppna upp bl.a. muséer och bibliotek. Caféerna och restaurangerna har fått öppna igen den här veckan. Ett viktigt etappmål som många sett fram emot. Öppethållningstider och antalet kundplatser begränsas ännu beroende på coronaläget i landskapet. Jag vet att den här saken irriterar och förstår det också väl. Regeringen kommer nu att följa med läget varje vecka. Vartefter antalet nya coronafall går ner och områden kommer ner till grundnivån, får restaurangerna lösare tyglar. Min förhoppning är att vi helt ska kunna avstå från begränsningarna då vi närmar oss midsommar.

 

Andra sektorer som lidit mycket är kulturen, idrotten och evenemangsbranschen. Också här jobbar regeringen för att kunna inge hopp och framtidstro. Vi utarbetar ännu ett stödpaket. Bl.a. frilansare, kulturinstitutioner samt föreningar ska stödas. Går allt väl ska vi då vi går mot juli månad kunna träffas på sommarteater, konserter och fotbollsmatcher. Det finns ett stort uppdämt behov bland oss människor att få njuta av kultur i alla dess former och vara med om gemensamma upplevelser.

 

För att vi nu ska lyckas hålla i denna goda trend med minskat antal smittade krävs ändå att vi inte förhastar oss. Vi måste fortsättningsvis orka hålla avstånd, bära ansiktsmask och vara noga med handhygienen. Vi behöver inte blicka långt över Finlands gräns för att se att läget snabbt kan försämras. Därför är det också så viktigt att vi får mera vaccin. Varje dag ökar antalet som fått sin första spruta. Ju högre vaccinationstäckningsgrad, dess bättre för att hindra viruset att spridas.

 

Frågan om det sk. vaccinationspasset är också intressant. Jag ser fram emot att vi på EU-nivå kommer framåt med ett gemensamt ”grönt pass”. Den stora obesvarade frågan hittills är huruvida en person som fått en dos vaccin ändå kan bära på coronaviruset och smitta andra eller inte. Före vi har svar på den frågan är det också omöjligt att ta ställning till hur detta pass kunde användas.

 

Slutligen. Exit-strategin kommer inte att vara någon absolut sanning, utan en vägkarta som kommer att leva beroende på hur terrängen förändras.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00