Exit-strategi och ljus i tunneln

21.04.2021 kl. 06:47
Alla har vi vant oss att se den grön-vita skylten med texten ”Exit” i allmänna utrymmen, på flygplan och kryssningsfartyg. En skylt som visar vägen ut och också visar på reservutgångar ifall den ordinarie dörren är stängd.

Nu står vi inför en annan typ av exit, nämligen frågan om hur vi steg för steg ska ta oss ut ur coronakrisen mot ett mera normalt liv. Det gäller att hitta de exitvägar som inte för oss tillbaka in i krisen så att dörren stängs igen.

 

Efter Estonia-katastrofen för drygt 20 år sedan, hade jag en längre tid lite obehag för att åka med färjan till Sverige. Jag tog som vana att alltid söka upp det ställe dit jag skulle gå ifall det skulle hända något. Jag kollade var flytvästarna och räddningsbåtarna fanns och gjorde mig så bekant som möjligt med fartygets trappor och gångar. Jag ville vara beredd ifall det värsta skulle inträffa. 

 

Nu har vi också orsak att skissa på olika sätt att öppna upp samhället igen. Regeringen har kommit med ett förslag till exit-strategi som medborgarna och olika samhällsaktörer kunnat kommentera. Grundtanken är att vi stegvis ska avveckla de begränsningar som vi alla börjar bli hjärtligt trötta på. I första skedet ska barn och unga kunna återgå till närundervisning och hobbyer. Därefter blir det dags att öppna upp bl.a. muséer och bibliotek. Caféerna och restaurangerna har fått öppna igen den här veckan. Ett viktigt etappmål som många sett fram emot. Öppethållningstider och antalet kundplatser begränsas ännu beroende på coronaläget i landskapet. Jag vet att den här saken irriterar och förstår det också väl. Regeringen kommer nu att följa med läget varje vecka. Vartefter antalet nya coronafall går ner och områden kommer ner till grundnivån, får restaurangerna lösare tyglar. Min förhoppning är att vi helt ska kunna avstå från begränsningarna då vi närmar oss midsommar.

 

Andra sektorer som lidit mycket är kulturen, idrotten och evenemangsbranschen. Också här jobbar regeringen för att kunna inge hopp och framtidstro. Vi utarbetar ännu ett stödpaket. Bl.a. frilansare, kulturinstitutioner samt föreningar ska stödas. Går allt väl ska vi då vi går mot juli månad kunna träffas på sommarteater, konserter och fotbollsmatcher. Det finns ett stort uppdämt behov bland oss människor att få njuta av kultur i alla dess former och vara med om gemensamma upplevelser.

 

För att vi nu ska lyckas hålla i denna goda trend med minskat antal smittade krävs ändå att vi inte förhastar oss. Vi måste fortsättningsvis orka hålla avstånd, bära ansiktsmask och vara noga med handhygienen. Vi behöver inte blicka långt över Finlands gräns för att se att läget snabbt kan försämras. Därför är det också så viktigt att vi får mera vaccin. Varje dag ökar antalet som fått sin första spruta. Ju högre vaccinationstäckningsgrad, dess bättre för att hindra viruset att spridas.

 

Frågan om det sk. vaccinationspasset är också intressant. Jag ser fram emot att vi på EU-nivå kommer framåt med ett gemensamt ”grönt pass”. Den stora obesvarade frågan hittills är huruvida en person som fått en dos vaccin ändå kan bära på coronaviruset och smitta andra eller inte. Före vi har svar på den frågan är det också omöjligt att ta ställning till hur detta pass kunde användas.

 

Slutligen. Exit-strategin kommer inte att vara någon absolut sanning, utan en vägkarta som kommer att leva beroende på hur terrängen förändras.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00