Exit-strategi och ljus i tunneln

21.04.2021 kl. 06:47
Alla har vi vant oss att se den grön-vita skylten med texten ”Exit” i allmänna utrymmen, på flygplan och kryssningsfartyg. En skylt som visar vägen ut och också visar på reservutgångar ifall den ordinarie dörren är stängd.

Nu står vi inför en annan typ av exit, nämligen frågan om hur vi steg för steg ska ta oss ut ur coronakrisen mot ett mera normalt liv. Det gäller att hitta de exitvägar som inte för oss tillbaka in i krisen så att dörren stängs igen.

 

Efter Estonia-katastrofen för drygt 20 år sedan, hade jag en längre tid lite obehag för att åka med färjan till Sverige. Jag tog som vana att alltid söka upp det ställe dit jag skulle gå ifall det skulle hända något. Jag kollade var flytvästarna och räddningsbåtarna fanns och gjorde mig så bekant som möjligt med fartygets trappor och gångar. Jag ville vara beredd ifall det värsta skulle inträffa. 

 

Nu har vi också orsak att skissa på olika sätt att öppna upp samhället igen. Regeringen har kommit med ett förslag till exit-strategi som medborgarna och olika samhällsaktörer kunnat kommentera. Grundtanken är att vi stegvis ska avveckla de begränsningar som vi alla börjar bli hjärtligt trötta på. I första skedet ska barn och unga kunna återgå till närundervisning och hobbyer. Därefter blir det dags att öppna upp bl.a. muséer och bibliotek. Caféerna och restaurangerna har fått öppna igen den här veckan. Ett viktigt etappmål som många sett fram emot. Öppethållningstider och antalet kundplatser begränsas ännu beroende på coronaläget i landskapet. Jag vet att den här saken irriterar och förstår det också väl. Regeringen kommer nu att följa med läget varje vecka. Vartefter antalet nya coronafall går ner och områden kommer ner till grundnivån, får restaurangerna lösare tyglar. Min förhoppning är att vi helt ska kunna avstå från begränsningarna då vi närmar oss midsommar.

 

Andra sektorer som lidit mycket är kulturen, idrotten och evenemangsbranschen. Också här jobbar regeringen för att kunna inge hopp och framtidstro. Vi utarbetar ännu ett stödpaket. Bl.a. frilansare, kulturinstitutioner samt föreningar ska stödas. Går allt väl ska vi då vi går mot juli månad kunna träffas på sommarteater, konserter och fotbollsmatcher. Det finns ett stort uppdämt behov bland oss människor att få njuta av kultur i alla dess former och vara med om gemensamma upplevelser.

 

För att vi nu ska lyckas hålla i denna goda trend med minskat antal smittade krävs ändå att vi inte förhastar oss. Vi måste fortsättningsvis orka hålla avstånd, bära ansiktsmask och vara noga med handhygienen. Vi behöver inte blicka långt över Finlands gräns för att se att läget snabbt kan försämras. Därför är det också så viktigt att vi får mera vaccin. Varje dag ökar antalet som fått sin första spruta. Ju högre vaccinationstäckningsgrad, dess bättre för att hindra viruset att spridas.

 

Frågan om det sk. vaccinationspasset är också intressant. Jag ser fram emot att vi på EU-nivå kommer framåt med ett gemensamt ”grönt pass”. Den stora obesvarade frågan hittills är huruvida en person som fått en dos vaccin ändå kan bära på coronaviruset och smitta andra eller inte. Före vi har svar på den frågan är det också omöjligt att ta ställning till hur detta pass kunde användas.

 

Slutligen. Exit-strategin kommer inte att vara någon absolut sanning, utan en vägkarta som kommer att leva beroende på hur terrängen förändras.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Budgetramarna för år 2003

19.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15