Bra att naturvärden och jaktmöjligheter tryggas i nyländska skyddsområden

15.04.2021 kl. 18:11

- Jag gläder mig över att beslutet om nya naturskyddsområden i Nyland kombinerar skydd av naturvärden med fortsatta möjligheter till jakt, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. Införandet av skyddsområden hjälper till att trygga värdefulla nyländska naturvärden, samtidigt som en fortsatt jakt fyller en viktig funktion med tanke på trafiksäkerhet, naturens mångfald och rekreation.

Statsrådet har i dag beslutat inrätta 29 naturskyddsområden på statsägd mark i Nyland. Den totala arealen är 5 883 hektar, av vilka 5 099 hektar landområden och  784 hektar vattenområden. Genom miljöministeriets förordning ska ytterligare 2300 hektar fredas.

-  Genom att tillåta jakt kan man se till att beståndet av främmande arter eller skadliga djur inte blir alltför stort. På denna punkt spelar jakt en viktig roll också med tanke på vår natur, poängterar minister Blomqvist. På de nyinrättade områdena har bland annat möjligheten till jakt på vitsvanshjort, vildsvin, mink och mårdhund beaktats.

Vitsvanshjorten har ökat mycket kraftigt i södra Finland och utgör bland annat en trafikfara på flera håll. Vildsvin, mink och mårdhund i sin tur har en starkt negativ inverkan på exempelvis populationen av skogshönsfågel ifall inte bestånden hålls på en rimlig nivå.
Jakt på rådjur ska i fortsättningen också vara tillåten bland annat på skyddsområdena Ingå Stormossen, Finnträsk i Kyrkslätt, Långå i Raseborg och i naturskyddsområdet för Ekenäs kust.

På de områden där jakt inte får bedrivas ska drivande av djur fortsättningsvis i huvudsak vara tillåtet och dessa områden får även räknas in i jaktområdets storlek. Speciellt i Nyland med splittrade skyddsområden är det här en viktig fråga.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00