Bra att naturvärden och jaktmöjligheter tryggas i nyländska skyddsområden

15.04.2021 kl. 18:11

- Jag gläder mig över att beslutet om nya naturskyddsområden i Nyland kombinerar skydd av naturvärden med fortsatta möjligheter till jakt, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. Införandet av skyddsområden hjälper till att trygga värdefulla nyländska naturvärden, samtidigt som en fortsatt jakt fyller en viktig funktion med tanke på trafiksäkerhet, naturens mångfald och rekreation.

Statsrådet har i dag beslutat inrätta 29 naturskyddsområden på statsägd mark i Nyland. Den totala arealen är 5 883 hektar, av vilka 5 099 hektar landområden och  784 hektar vattenområden. Genom miljöministeriets förordning ska ytterligare 2300 hektar fredas.

-  Genom att tillåta jakt kan man se till att beståndet av främmande arter eller skadliga djur inte blir alltför stort. På denna punkt spelar jakt en viktig roll också med tanke på vår natur, poängterar minister Blomqvist. På de nyinrättade områdena har bland annat möjligheten till jakt på vitsvanshjort, vildsvin, mink och mårdhund beaktats.

Vitsvanshjorten har ökat mycket kraftigt i södra Finland och utgör bland annat en trafikfara på flera håll. Vildsvin, mink och mårdhund i sin tur har en starkt negativ inverkan på exempelvis populationen av skogshönsfågel ifall inte bestånden hålls på en rimlig nivå.
Jakt på rådjur ska i fortsättningen också vara tillåten bland annat på skyddsområdena Ingå Stormossen, Finnträsk i Kyrkslätt, Långå i Raseborg och i naturskyddsområdet för Ekenäs kust.

På de områden där jakt inte får bedrivas ska drivande av djur fortsättningsvis i huvudsak vara tillåtet och dessa områden får även räknas in i jaktområdets storlek. Speciellt i Nyland med splittrade skyddsområden är det här en viktig fråga.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00