Det anser Mikko Ollikainen, SFP:s medlem i riksdagens kulturutskott. Senast gjordes en motsvarande nationell redogörelse för 15 år sedan.
- Många ändringar har gjorts under de senaste 15 åren inom utbildningssektorn, från småbarnspedagogiken till universitetet. Nu finns allt samlat i ett och samma dokument. Det ger en bra bild av nuläget inom hela sektorn och här finns även tankar inför framtiden. Fokus ska i framtiden ligga mera på eleven eller den studerande framom på strukturerna, säger SFP:s riksdagsledamot Mikko Ollikainen.
Den utbildningspolitiska redogörelsen är en av regeringens tre stora utbildningspolitiska helheter, vilket framgår i regeringsprogrammet. De två andra helheterna är satsningarna på kontinuerligt lärande och den utvidgade läroplikten.
- Coronaåret har drivit oss till ändringar inom utbildningssektorn, framförallt då det gäller det digitala men även behovet av kontinuerligt lärande har ökat bland den arbetsföra befolkningen. Vi kan lära oss mycket av detta för att också i framtiden vara ett framstående utbildningsland. Till digitaliseringen hör inte enbart att ha verktyg och uppkopplingar utan också utvecklande av pedagogiken inom digitalt lärande.
I framtiden krävs ett större samarbete mellan olika parter, dels mellan undervisningen och arbetslivet, men även mellan olika utbildningsstadier. Ett större samarbete krävs även mellan offentliga sektorn samt utbildnings- och vårdsektorn.
- Allt flera barn och unga mår dåligt och detta har eskalerat under coronaåret. Det har medfört till en starkare polarisering i kunskapsnivån vilket är en stor utmaning. Ett välmående barn lär sig bäst och därför är det viktigt att stödfunktionerna är i skick.
Ollikainen betonar att det är viktigt med långsiktighet i beslutsfattande.
- Vi lever i en tid då mycket förändras snabbt och därför vore det skäl att den utbildningspolitiska redogörelsen uppdateras kontinuerligt. Större satsningar på forskning och utveckling samt internationellt samarbete är otroligt viktig för att vi ska vara en föregångare inom utbildningssektorn också i framtiden. Det är värdefullt att vi har en bredare diskussion kring detta ämne.
Parallellt med den utbildningspolitiska redogörelsen har Gun Oker-Blom gjort en helhetsutredning om den svenska utbildningen i vårt land. Flera delar från den utredningen ingår i den utbildningspolitiska redogörelsen, bland annat genom att stärka den svenska verksamheten på Undervisnings- och kulturministeriet.
Coronaåret ändrar på utbildningssektorn
08.04.2021 kl. 18:32
Den utbildningspolitiska redogörelsen, som publicerades idag, kunde inte ha kommit lägligare – av många olika orsaker.
Gruppanföranden |
Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen
När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram
Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35
Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)
Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om internationell krishantering
Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16
Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal
Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden.
Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37
Remissdebatt om statsbudgeten för 2008
Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
