Coronaåret ändrar på utbildningssektorn

08.04.2021 kl. 18:32
Den utbildningspolitiska redogörelsen, som publicerades idag, kunde inte ha kommit lägligare – av många olika orsaker.

Det anser Mikko Ollikainen, SFP:s medlem i riksdagens kulturutskott. Senast gjordes en motsvarande nationell redogörelse för 15 år sedan.
 
- Många ändringar har gjorts under de senaste 15 åren inom utbildningssektorn, från småbarnspedagogiken till universitetet. Nu finns allt samlat i ett och samma dokument. Det ger en bra bild av nuläget inom hela sektorn och här finns även tankar inför framtiden. Fokus ska i framtiden ligga mera på eleven eller den studerande framom på strukturerna, säger SFP:s riksdagsledamot Mikko Ollikainen. 
 
Den utbildningspolitiska redogörelsen är en av regeringens tre stora utbildningspolitiska helheter, vilket framgår i regeringsprogrammet. De två andra helheterna är satsningarna på kontinuerligt lärande och den utvidgade läroplikten.
 
- Coronaåret har drivit oss till ändringar inom utbildningssektorn, framförallt då det gäller det digitala men även behovet av kontinuerligt lärande har ökat bland den arbetsföra befolkningen. Vi kan lära oss mycket av detta för att också i framtiden vara ett framstående utbildningsland. Till digitaliseringen hör inte enbart att ha verktyg och uppkopplingar utan också utvecklande av pedagogiken inom digitalt lärande.
 
I framtiden krävs ett större samarbete mellan olika parter, dels mellan undervisningen och arbetslivet, men även mellan olika utbildningsstadier. Ett större samarbete krävs även mellan offentliga sektorn samt utbildnings- och vårdsektorn.
 
- Allt flera barn och unga mår dåligt och detta har eskalerat under coronaåret. Det har medfört till en starkare polarisering i kunskapsnivån vilket är en stor utmaning. Ett välmående barn lär sig bäst och därför är det viktigt att stödfunktionerna är i skick.
 
Ollikainen betonar att det är viktigt med långsiktighet i beslutsfattande.

- Vi lever i en tid då mycket förändras snabbt och därför vore det skäl att den utbildningspolitiska redogörelsen uppdateras kontinuerligt. Större satsningar på forskning och utveckling samt internationellt samarbete är otroligt viktig för att vi ska vara en föregångare inom utbildningssektorn också i framtiden. Det är värdefullt att vi har en bredare diskussion kring detta ämne.

Parallellt med den utbildningspolitiska redogörelsen har Gun Oker-Blom gjort en helhetsutredning om den svenska utbildningen i vårt land. Flera delar från den utredningen ingår i den utbildningspolitiska redogörelsen, bland annat genom att stärka den svenska verksamheten på Undervisnings- och kulturministeriet.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30