Hushållsavdraget bör höjas

07.04.2021 kl. 14:50

SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson anser att hushållsavdraget bör höjas. Henriksson välkomnar Akavas dagsaktuella ställningstagande om att utveckla hushållsavdraget. Akava föreslår att avdragets maximibelopp höjs till 4 500 euro och att ersättningsdelen höjs till 60 procent. Därtill borde självriksdelen avskaffas.


- Jag föreslog själv redan tidigare ett tvåårigt försök, där hushållsavdragets tillämpningsområde skulle breddas och övre gränsen skulle höjas avsevärt, till exempel till 7 500 euro. SFP har också föreslagit en höjning av hushållsavdragets ersättningsdel. Därför är det lätt att hålla med Akavas ställningstagande. Även förslaget om att avskaffa självriskdelen kan understödas, säger Henriksson.

- Jag är övertygad om att ett höjt hushållsavdrag skulle öka sysselsättningsgraden. När hushållen köper mer tjänster gynnas företagen. Det är centralt att komma ihåg att nya arbetsplatser skapas i små och medelstora företag. Det finns nu ingen orsak att utesluta några åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget och företagens situation. Tvärtom måste vi göra allt vi kan för att stärka näringslivets och företagens verksamhetsförutsättningar, så att fler finländare kan få en arbetsplats, säger Henriksson.

Henriksson ser den utredning som Akava Works idag publicerade som ett viktigt tillägg till den offentliga diskussionen kring hushållsavdraget.

- Akavas utredning visar att hushållsavdraget används på alla inkomstnivåer i Finland. Under den senaste tiden har det i offentligheten framförts synpunkter om att hushållsavdraget endast används eller nyttjas av höginkomsttagare. Detta verkar alltså vara ett överdrivet påstående
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35