Nystart och exitplan!

01.04.2021 kl. 07:47
För mig har påsken alltid varit en tid att få umgås med familjen. En tid med påskägg, god mat, påskris och barn utklädda till påskharar och påskhäxor, och möjligen en stämningsfull påskkonsert.

Påsken är också för mig en tid att andas ut och fundera på vad slutet av våren kunde bära med sig. Det är en möjlighet att omringad av nära och kära få umgås och fundera på framtida målsättningar och planer. Samtidigt uppmuntrar naturen oss till nyskapande då den dag för dag vackert presenterar ny grönska och stark vilja att slå ut i blom igen. Den här påsken blir igen lite annorlunda. Fortfarande lever vi mitt i coronapandemin, vilket betyder att alla familjemedlemmar inte kan komma hem. Det blir en hybrid-påskmiddag där vi umgås också på distans.

Vi är alla vid det här laget uttröttade på coronaviruset och allt det medfört. Jag hoppas att vi snart kan bli av med detta gissel som vi nu haft med oss över ett år. Jag vet att det är vår allas gemensamma önskan. I över ett år har vi också i regeringen fattat svåra beslut för att på bästa möjliga sätt värna om människors liv och hälsa.  Hittills har vi lyckats förhållandevis bra, men nu behöver vi också skifta fokus och börja blicka framåt.

Vaccineringarna har kommit bra igång och en stor del av den äldre befolkningen och riskgrupperna har snart fått sin första vaccindos. Vi kan i dagarna fira att en miljon finländare faktiskt fått den första dosen. Det innebär att vi så småningom får börja förbereda en övergång till det normala, fastän läget ännu är utmanande på många håll i landet. Vi behöver alltså våga börja tala om en exitstrategi, utan att för den skull tro att vi ännu inte skulle behöva fortsätta hålla smittkurvan nere. Det kommer att kräva vilja och aktiva val både nationellt, regionalt, i kommunerna och hos oss som individer. Vi måste alla fundera på hur vi kan bidra till att vi får hjulen att snurra igen. Sysselsättningen har lidit under pandemin, vilket i sin tur utmanar den offentliga ekonomin.

Sydösterbotten är på många sätt ett fint exempel på hur det på ett framgångsrikt sätt uppmuntras till företagande och ges förutsättningar för företag att verka. Det här är något resten av landet kunde lära sig av så att vi får nya arbetsplatser att födas och folk sysselsatta. Det är alldeles centralt att vi i hela Finland nu klarar av att stimulera ekonomin och uppnå en hållbar tillväxt. En god integrationspolitik i våra kommuner är också viktig.

En del av vägen framåt måste också handla om att vi värnar om de som lidit stora förluster under coronapandemin. För en del handlar det om personliga utmaningar man fått utstå, medan det för andra kan vara professionella svårigheter. Båda är lika viktiga att beakta. För branscher vars verksamhet drabbats hårt, som exempelvis kultur- och evenemangsbranschen, bereder regeringen ännu ytterligare stödpaket. Restaurangerna ska naturligtvis också kompenseras.

Mina tankar går också speciellt till alla de som under coronapandemin känt ensamhet, de barn och unga som haft det svårt i skolan till följd av distansundervisningen och de som mist någon kär. Det är viktigt att vi tar hand om varandra och här behövs stödåtgärder.


Nyskapandet och återhämtningen från coronapandemins följder måste få mer fokus nu efter påsken. Det är dags att börja utarbeta en ambitiös exitplan som ger förutsättningar för sysselsättning, företagande och tillväxt samt förstås också beaktar människors välmående.


Jag önskar alla läsare en riktigt glad påsk!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00