Nystart och exitplan!

01.04.2021 kl. 07:47
För mig har påsken alltid varit en tid att få umgås med familjen. En tid med påskägg, god mat, påskris och barn utklädda till påskharar och påskhäxor, och möjligen en stämningsfull påskkonsert.

Påsken är också för mig en tid att andas ut och fundera på vad slutet av våren kunde bära med sig. Det är en möjlighet att omringad av nära och kära få umgås och fundera på framtida målsättningar och planer. Samtidigt uppmuntrar naturen oss till nyskapande då den dag för dag vackert presenterar ny grönska och stark vilja att slå ut i blom igen. Den här påsken blir igen lite annorlunda. Fortfarande lever vi mitt i coronapandemin, vilket betyder att alla familjemedlemmar inte kan komma hem. Det blir en hybrid-påskmiddag där vi umgås också på distans.

Vi är alla vid det här laget uttröttade på coronaviruset och allt det medfört. Jag hoppas att vi snart kan bli av med detta gissel som vi nu haft med oss över ett år. Jag vet att det är vår allas gemensamma önskan. I över ett år har vi också i regeringen fattat svåra beslut för att på bästa möjliga sätt värna om människors liv och hälsa.  Hittills har vi lyckats förhållandevis bra, men nu behöver vi också skifta fokus och börja blicka framåt.

Vaccineringarna har kommit bra igång och en stor del av den äldre befolkningen och riskgrupperna har snart fått sin första vaccindos. Vi kan i dagarna fira att en miljon finländare faktiskt fått den första dosen. Det innebär att vi så småningom får börja förbereda en övergång till det normala, fastän läget ännu är utmanande på många håll i landet. Vi behöver alltså våga börja tala om en exitstrategi, utan att för den skull tro att vi ännu inte skulle behöva fortsätta hålla smittkurvan nere. Det kommer att kräva vilja och aktiva val både nationellt, regionalt, i kommunerna och hos oss som individer. Vi måste alla fundera på hur vi kan bidra till att vi får hjulen att snurra igen. Sysselsättningen har lidit under pandemin, vilket i sin tur utmanar den offentliga ekonomin.

Sydösterbotten är på många sätt ett fint exempel på hur det på ett framgångsrikt sätt uppmuntras till företagande och ges förutsättningar för företag att verka. Det här är något resten av landet kunde lära sig av så att vi får nya arbetsplatser att födas och folk sysselsatta. Det är alldeles centralt att vi i hela Finland nu klarar av att stimulera ekonomin och uppnå en hållbar tillväxt. En god integrationspolitik i våra kommuner är också viktig.

En del av vägen framåt måste också handla om att vi värnar om de som lidit stora förluster under coronapandemin. För en del handlar det om personliga utmaningar man fått utstå, medan det för andra kan vara professionella svårigheter. Båda är lika viktiga att beakta. För branscher vars verksamhet drabbats hårt, som exempelvis kultur- och evenemangsbranschen, bereder regeringen ännu ytterligare stödpaket. Restaurangerna ska naturligtvis också kompenseras.

Mina tankar går också speciellt till alla de som under coronapandemin känt ensamhet, de barn och unga som haft det svårt i skolan till följd av distansundervisningen och de som mist någon kär. Det är viktigt att vi tar hand om varandra och här behövs stödåtgärder.


Nyskapandet och återhämtningen från coronapandemins följder måste få mer fokus nu efter påsken. Det är dags att börja utarbeta en ambitiös exitplan som ger förutsättningar för sysselsättning, företagande och tillväxt samt förstås också beaktar människors välmående.


Jag önskar alla läsare en riktigt glad påsk!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30