Viktigt att aktivt främja det nordiska samarbetet

23.03.2021 kl. 11:23
Idag firar vi Nordens dag. Den 23 mars 1962 var datumet då de nordiska länderna undertecknade Helsingfors-avtalet, vilket fortfarande ligger till grund för både det parlamentariska samarbetet och samarbetet regeringarna emellan.

Nordens dag är ett tillfälle att fira den nordiska samhörigheten och de nordiska ländernas nära samarbete. Under det gångna året har följderna av coronapandemin ändå väckt frågor kring det nordiska samarbetet.
 
- Det står klart att covid-19 varit en utmaning även för det nordiska samarbetet. Det senaste året har varit en påminnelse om att inget kan tas för givet och att vi hela tiden aktivt ska arbeta för att förbättra och fördjupa det nordiska samarbetet, konstaterar Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.

-  Även inom det nordiska samarbetet behöver vi ta lärdom av det senaste årets händelser för att i framtiden kunna sköta kriser annorlunda och bättre. Som en del av det finländska ordförandeskapet i ministerrådet har vi redan startat två initiativ som ska bidra till just detta. Projektet som ser över de samhälleliga konsekvenserna av inresebegränsningarna ger oss nyttiga insikter om gränsrestriktionernas olika påföljder och hjälper oss därmed att förbättra responsen på möjliga framtida kriser. För att förbättra samhällenas resiliens, arbetar Finland även för ett fördjupat samarbete inom försörjningstrygghet och beredskap. För att uppnå detta kommer man att kartlägga den nuvarande situationen och se på var nordiskt samarbete kan ge mervärde, säger Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00