Hatretorik och trakasserier har ingen plats i vårt samhälle

19.03.2021 kl. 15:33
Idag den 19 mars uppmärksammas Minna Canth-dagen och jämställdhetsdagen. Även om vi idag på många sätt lever mer jämställt än någonsin förr, står det klart att jämställdhetsarbetet inte är färdigt.

Detta syns bland annat i form av hatretorik och trakasserier, vilket särskilt drabbar kvinnor, både på nätet och offline.

 
-  Systematisk hatretorik och trakasserier är ett allvarligt problem och ett hot mot vår demokrati, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. Trakasserier och hatretorik är medel för att tysta ner, och ökar tröskeln för de drabbade att delta och uttrycka sig. Det här är ett fenomen som i oproportionerlig grad drabbar kvinnor. Det här är ett klart jämställdhetsproblem som förtydligas ju mer av våra liv som övergår till nätet.

Enligt en rapport från Natos strategiska kommunikationscentrum har bland annat de kvinnliga ministrarna i Finlands regering tvingats utstå exceptionellt mycket hat på nätet. Problemet omfattar dock hela samhället. Enligt Plan Finlands undersökning år 2020 har 42 % av finländska flickor utsatts för trakasserier på nätet.
 
Kvinnor hör hemma i alla delar av samhället, även i beslutsfattande och i regeringen. Till politik hör också kritik, men hatretorik och trakasserier har ingen plats i vårt samhälle, fortsätter Blomqvist. Det här gäller inte endast ministrar, utan alla flickor och kvinnor som drabbas. Alla har rätt till trygghet, även på nätet.

 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00