Valet hålls i juni

20.03.2021 kl. 07:10
Det är drygt ett år sedan vi för första gången under fredstid tog beredskapslagen i bruk.

Jag tror att om någon hade sagt då att vi ett år senare har en situation där vi lever med undantagsförhållanden, diskuterar eventuella begränsningar i människors rörelsefrihet och skjuter upp kommunalvalet hade man väl närmast blivit betraktad som en negativ olyckskorp.

Coronaviruset har visat sig vara mer seglivat än vi kunnat ana. Nu är det särskilt de muterade virusvarianterna som sprider sig snabbt, snabbare än det virus vi hade senaste vår, sommar och höst. Det var också den brittiska mutationen som i praktiken fick åtta av nio riksdagspartier att inse, efter THL:s lägesanalys, att det klokaste vi kunde göra nu är att flytta kommunalvalet från den 18 april till den 13 juni.

Under hela coronakrisen har regeringen och vi beslutsfattare lyssnat väldigt noga på våra hälsovårdsexperter. THL har genomgående haft en central roll. Vi har varje vecka fått en färsk uppdatering om coronaläget i världen, Europa, Norden och här hemma hos oss.

Sedan hösten har justitieministeriet och THL jobbat hårt för att söka lösningar så att vi så hälsosäkert som möjligt ska kunna gå till val. Det ska kännas tryggt att gå och rösta. Alla vallokaler ska ha tillräckliga avstånd, handsprit, plexiglas och ansiktsskydd ska finnas tillgängliga. Kommunerna har också ombetts söka lösningar för att människor ska kunna rösta utomhus eller via t.ex. drive-in. Det har jobbats hårt för en fungerande hemmaröstning. De valfunktionärer som sköter hemmaröstningen ska få vaccin. Förhandsröstningen kommer att förlängas till två veckor. Kommunerna kompenseras för de extra kostnader som ett hälsosäkert val medför.

Det som justitieministeriet förstås inte kan rå för är själva coronaläget. Det har försämrats snabbt pga. det brittiska muterade viruset. Så snabbt att alla utom sannfinländarna hade beredskap att byta åsikt om kommunalvalets tidpunkt, då THL för två veckor sedan lyfte allvaret i situationen. THL:s budskap till partisekreterarna och justitieministeriet var entydigt: det är mera sannolikt att epidemin befinner sig i ett lugnare skede i månadsskifte maj-juni. I YLE:s morgonettan bekräftade också THL:s direktör Tervahauta att det kunde vara mera hälsosäkert att ordna valet i juni.

Det var ett svårt beslut att ta. Tröskeln att flytta ett val ska vara hög. Till demokratin hör enligt grundlagen att var och en av oss har rätt att ta del i och påverka samhällets utveckling. Vi har rätt att välja våra folkvalda representanter i demokratiska val. Det handlar om demokratins kärna. Men på grund av det försämrade coronaläget fanns det nu en hög risk att valet kunde misslyckas och valdeltagandet bli lågt. Justitieministeriets tjänstemannasyn var också klar efter THL:s besked. Det fanns inte längre förutsättningar att ordna ett hälsosäkert val i april. Då incidensen stiger, ökar också smittorisken. Hur skulle man samtidigt kommunicera åt befolkningen att ni ska undvika kontakter men ändå gå och rösta? Beslutet handlade om en helhetsbedömning där vi lyssnat till vår bästa hälsovårdsexpertis samt valmyndighet.

Kort och gott hade vi bara dåliga alternativ. Det gällde att välja det minst dåliga. I juni bedömer THL att coronaläget är bättre. Ingen kan förstås veta detta med säkerhet. Men då har riskgrupperna och 70-plussarna i stor omfattning hunnit vaccineras. Coronaviruset verkar också förekomma mer sällan på sommaren.

Vissa har riktat kritik mot att vi inte har nätröstning och att det inte går att brevrösta i hemlandet. Tyvärr är dessa lösningar inte enkla eller lätta att genomföra. Nätröstning är förknippat med omfattande risker för utomstående manipulation och cyberattacker. Brevröstning förknippas med risker för valhemligheten. Hur kan man vara säker på att den som röstat gjort det av egen fri vilja?

Det är ändå klart att vi har orsak att lyfta diskussionen om framtidens sätt att rösta. Vi behöver ett system som också skulle klara av mycket exceptionella förhållanden. Det skulle vara på sin plats att parlamentariskt söka lösningar för genomförande av val i situationer där människors kontakter måste begränsas.

Lagförslaget om att flytta kommunalvalet är nu i riksdagen under behandling. Remissdebatt förde vi under tisdagen och åtta av nio riksdagspartier var av samma åsikt. Det mest ansvarsfulla beslutet är att flytta valet. Liknande beslut har man också gjort i både Frankrike och Italien, där vårens lokala och regionala val kommer att flyttas på grund av det försämrade epidemiläget.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35