Valet hålls i juni

20.03.2021 kl. 07:10
Det är drygt ett år sedan vi för första gången under fredstid tog beredskapslagen i bruk.

Jag tror att om någon hade sagt då att vi ett år senare har en situation där vi lever med undantagsförhållanden, diskuterar eventuella begränsningar i människors rörelsefrihet och skjuter upp kommunalvalet hade man väl närmast blivit betraktad som en negativ olyckskorp.

Coronaviruset har visat sig vara mer seglivat än vi kunnat ana. Nu är det särskilt de muterade virusvarianterna som sprider sig snabbt, snabbare än det virus vi hade senaste vår, sommar och höst. Det var också den brittiska mutationen som i praktiken fick åtta av nio riksdagspartier att inse, efter THL:s lägesanalys, att det klokaste vi kunde göra nu är att flytta kommunalvalet från den 18 april till den 13 juni.

Under hela coronakrisen har regeringen och vi beslutsfattare lyssnat väldigt noga på våra hälsovårdsexperter. THL har genomgående haft en central roll. Vi har varje vecka fått en färsk uppdatering om coronaläget i världen, Europa, Norden och här hemma hos oss.

Sedan hösten har justitieministeriet och THL jobbat hårt för att söka lösningar så att vi så hälsosäkert som möjligt ska kunna gå till val. Det ska kännas tryggt att gå och rösta. Alla vallokaler ska ha tillräckliga avstånd, handsprit, plexiglas och ansiktsskydd ska finnas tillgängliga. Kommunerna har också ombetts söka lösningar för att människor ska kunna rösta utomhus eller via t.ex. drive-in. Det har jobbats hårt för en fungerande hemmaröstning. De valfunktionärer som sköter hemmaröstningen ska få vaccin. Förhandsröstningen kommer att förlängas till två veckor. Kommunerna kompenseras för de extra kostnader som ett hälsosäkert val medför.

Det som justitieministeriet förstås inte kan rå för är själva coronaläget. Det har försämrats snabbt pga. det brittiska muterade viruset. Så snabbt att alla utom sannfinländarna hade beredskap att byta åsikt om kommunalvalets tidpunkt, då THL för två veckor sedan lyfte allvaret i situationen. THL:s budskap till partisekreterarna och justitieministeriet var entydigt: det är mera sannolikt att epidemin befinner sig i ett lugnare skede i månadsskifte maj-juni. I YLE:s morgonettan bekräftade också THL:s direktör Tervahauta att det kunde vara mera hälsosäkert att ordna valet i juni.

Det var ett svårt beslut att ta. Tröskeln att flytta ett val ska vara hög. Till demokratin hör enligt grundlagen att var och en av oss har rätt att ta del i och påverka samhällets utveckling. Vi har rätt att välja våra folkvalda representanter i demokratiska val. Det handlar om demokratins kärna. Men på grund av det försämrade coronaläget fanns det nu en hög risk att valet kunde misslyckas och valdeltagandet bli lågt. Justitieministeriets tjänstemannasyn var också klar efter THL:s besked. Det fanns inte längre förutsättningar att ordna ett hälsosäkert val i april. Då incidensen stiger, ökar också smittorisken. Hur skulle man samtidigt kommunicera åt befolkningen att ni ska undvika kontakter men ändå gå och rösta? Beslutet handlade om en helhetsbedömning där vi lyssnat till vår bästa hälsovårdsexpertis samt valmyndighet.

Kort och gott hade vi bara dåliga alternativ. Det gällde att välja det minst dåliga. I juni bedömer THL att coronaläget är bättre. Ingen kan förstås veta detta med säkerhet. Men då har riskgrupperna och 70-plussarna i stor omfattning hunnit vaccineras. Coronaviruset verkar också förekomma mer sällan på sommaren.

Vissa har riktat kritik mot att vi inte har nätröstning och att det inte går att brevrösta i hemlandet. Tyvärr är dessa lösningar inte enkla eller lätta att genomföra. Nätröstning är förknippat med omfattande risker för utomstående manipulation och cyberattacker. Brevröstning förknippas med risker för valhemligheten. Hur kan man vara säker på att den som röstat gjort det av egen fri vilja?

Det är ändå klart att vi har orsak att lyfta diskussionen om framtidens sätt att rösta. Vi behöver ett system som också skulle klara av mycket exceptionella förhållanden. Det skulle vara på sin plats att parlamentariskt söka lösningar för genomförande av val i situationer där människors kontakter måste begränsas.

Lagförslaget om att flytta kommunalvalet är nu i riksdagen under behandling. Remissdebatt förde vi under tisdagen och åtta av nio riksdagspartier var av samma åsikt. Det mest ansvarsfulla beslutet är att flytta valet. Liknande beslut har man också gjort i både Frankrike och Italien, där vårens lokala och regionala val kommer att flyttas på grund av det försämrade epidemiläget.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15