Vaccinutrikespolitik

15.03.2021 kl. 09:38
Finland och Åland får vacciner via inköpsprogrammet som EU administrerar.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten har hittills godkänt fyra vacciner. Alla länder, inklusive Finland, skulle vilja ha mer snabbare. Prognosen är ändå att vi snart ska börja få betydligt mer. Vecka 10 kom 160 000 doser till Finland. Vecka 11 kommer 90 000 och vecka 12, 175 000. Så vid slutet av mars har vi fått sammanlagt 1,4 miljoner doser till Finland.

 

Det talas mycket om kinesiska och ryska vaccin. Det är viktigt att minnas att inte heller de vaccinerna finns i överflöd. Tvärtom. Trots massiv publicitet har Ryssland på fyra månader bara exporterat sammanlagt 1,25 miljoner doser av Sputnik V-vaccin. Exempelvis Slovakien fick 200 000 doser i en mycket uppmärksammad leverans. Men det är i praktiken nästan det som Finland (och Slovakien) nu får per vecka genom EU-programmet. Från och med april räknar man dock med att vi till Finland får i medeltal 450 000 doser per vecka, alltså totalt fem miljoner doser i andra kvartalet då vaccintillverkarnas produktionsstörningar åtgärdats.

 

Kinas vaccin av Sinopharm har också plågats av produktionsstörningar. De har målsättningen att kunna producera en miljard doser i år, vilket alltså inte ens räcker till hälften av landets egna vuxna befolkning, då två doser behövs. Att bolaget exporterat 550 000 doser till bland annat Ungern handlar framförallt om utrikespolitik. De kinesiska vaccinen finns inte och kommer inte finnas i tillräckliga volymer för att möta den globala efterfrågan i år.

 

Det ryska Sputnik V-vaccinet har inte heller det producerats i några enorma volymer och har också haft produktionsproblem. Analytiker säger att det har varit möjligt att exportera en del av vaccinet eftersom det funnits en skepsis bland den egna befolkningen mot vaccinet. Förra veckan bedömdes två miljoner ryska medborgare ha fått andra dosen och fyra miljoner ha fått den första. Detta i ett land med 144 miljoner invånare.

 

Så när det diskuteras om att köpa in vaccin utanför den europeiska koordineringen är det viktigt att komma ihåg att den globala tillgången inte finns. Man kan skriva kontrakt, men vaccin ligger inte och väntar i förråd utanför Europa och USA. Att kunna få några hundratusentals doser direkt av Kina eller Ryssland handlar framförallt om ländernas utrikespolitiska syften.

 

Det har varit rätt beslut av Finland att vara med i det europeiska programmet. Även om det haft en del problem, bland annat då EU-kommissionen behövde bygga upp en kompetens man inte hade samt att man i början alldeles för mycket prioriterade pris framom när man skulle få levereranserna (något som Storbritannien prioriterade framom pris). Programmet har ändå i huvudsak varit oerhört viktigt. Utan det skulle inte alla EU-länder ha fått tillgång till vaccin direkt eller till ett pris som de skulle ha haft råd med.

 

Om Finland hade kunnat få vaccin snabbare eller lika snabbt utan europeisk koordinering är svårt att säga. Sannolikt är svaret nej. Normalt köper Finland mycket vaccin, men eftersom det inte är de traditionella vaccinbolagen som lyckats ta fram coronavaccinen är det inte säkert att vi skulle ha varit särskilt långt fram i kön. Exempelvis större länder som Kanada och Australien får nu snällt vänta. Att Israel fått vaccin så snabbt har att göra med att landet gick med på att lämna över en stor mängd patientdata över landets befolkning till läkemedelsbolaget Pfizer.

 

Den europeiska koordineringen utesluter dock inte att Finland också utvecklar egna vaccin. Det gör man nu. Staten har stött det projektet och har gjort klart att både pengar och vilja finns för att fortsätta stöda det. Vi hoppas på att också det projektet fortsätter framgångsrikt.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35