Jämställdhetsarbetet behövs fortfarande

08.03.2021 kl. 16:01
Idag den 8 mars uppmärksammas kvinnodagen.

Vi kan vara stolta över hur långt Finland kommit gällande jämställdhet, inte minst tack vare kvinnorättsförkämpars och –organisationers outtröttliga arbete.Regeringens tydliga målsättning är att göra Finland till ett ledande land när det gäller jämställdhet. Samtidigt står det klart att långvariga jämställdhetsutmaningar ännu kvarstår i Finland, bland annat gällande löneskillnader och våld mot kvinnor. År 2021 är jämställdhetsarbetet lika aktuellt som någonsin.

-  Ingen ska utsättas för våld, utan varje fall är ett för mycket. Regeringens åtgärdsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor är ett viktigt verktyg i bekämpande av våldet. Alla har rätt att leva ett liv i trygghet, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet

-  Löneskillnaderna ligger ännu på ca 16 procent. Det är grundläggande att man ska få lika lön för lika och likvärdigt arbete, oavsett kön. För detta är regeringens likalönsprogram och åtgärder för att öka lönetransparensen centrala, säger Blomqvist. 

Den pågående coronapandemin har också en tydlig jämställdhetsdimension, som bland annat kan ses i påverkan på kvinnors sysselsättning, på fördelningen av ansvar för hushålls- och omsorgsarbe samt i förekomsten av familjevåld och våld mot kvinnor.

- Tyvärr vet vi att kriser kan förstärka underliggande problem. Vi kan inte tillåta att den här krisen för jämställdhetsarbetet bakåt. Regeringen har förbundit sig till att främja jämställdheten under alla omständigheter, och så även under den rådande pandemin, säger Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00