Jämställdhetsarbetet pågår också under pandemin

08.03.2021 kl. 15:58
Trots coronapandemin försvinner jämställdhetsfrågorna ingenstans.

Arbetet med dem kan inte heller ta paus, lika lite som vi har råd att pausa klimatarbetet. Sakerna utesluter inte heller varandra. Tvärtom ger den kommande återhämtningen från pandemin en möjlighet att också se över gamla strukturer och sättet vi arbetar på. Det kan stöda jämställdheten om vi tar chansen. Men frågorna kommer inte driva sig själva, därför måste vi fortsätta arbeta aktivt.

 

Idag firar vi den internationella kvinnodagen. Den är i år kanske viktigare än på många år på grund av just pandemin. Även om den kommande återhämtningen kan innebära många möjligheter har pandemin också inneburit väldigt många problem, också för jämställdheten. I vissa familjer har rädslan ökat. Då samhället dragit ner på fysiska kontakter genom både distansarbete och att mycket annat ställts in har det inneburit en större risk för kvinnor som utsätts för våld i hemmet. Färre utanför husets väggar har kunnat se varningsklockor.

 

Det här, tillsammans med hur barn och unga klarar sig då samhällen drar ner på fysiska kontakter, är något jag funderat mycket på och som oroat mig. Det är något vi också kontinuerligt har lyft upp då man diskuterat begränsningar för att bekämpa spridningen av coronaviruset.

 

Inget annat än nolltolerans kan gälla mot fysiskt och psykiskt våld i hemmet (och så klart också på andra platser). Här finns tyvärr dock mycket jobb kvar att göra. Här har du och jag samt vi alla som medmänniskor en viktig uppgift med att vara ännu mer alerta för att uppfatta varningssignaler och rop på hjälp i synnerhet nu då många fysiska sammankomster är inställda.

 

Senaste år har också inneburit några steg framåt för jämställdhetsarbetet på andra punkter. Ett sådant kliv är förslaget till ny föräldraledighet. Reformen går inte så långt som jag eller många andra hade hoppats på. I jämförelse med exempelvis föräldraledigheten i Sverige kommer Finland fortsättningsvis ligga efter, också med den nya reformen. Det är synd, men det gick inte att komma längre än så här då bland annat arbetsmarknadsparterna inte har en lika progressiv inställning till jämställdhet i vårt land som i övriga nordiska länder. Till er som är aktiv i dessa organisationer: Fortsätt driv på jämställdhetsarbetet. För det kommer nya reformer. Med det sagt är detta ändå ett betydande steg i rätt riktning och det kommer hjälpa många familjer, också då flexibiliteten inte minskar.

 

En annan sak jag är glad över är att jämställdheten inom idrotten tog ett kliv framåt då regeringen beslöt göra om en förordning som beslutar vilka matcher som måste kunnas ses av hela Finlands folk gratis på TV. Där har funnits herrarnas fotbolls och hockeymatcher i EM och VM, men inte damernas. Förrän nu. Då damerna efter en fantastisk bragd spelade till sig en biljett till nästa EM slutspel var risken stor att matcherna i framtiden skulle hamnat bakom betalmur om man inte ändrat förordningen. Det här bidrar till damlandslagets synlighet och på så vis också till att idrotten blir mer jämställd, vilket har betydelse – inte bara symboliskt.

 

Dessa frågor har jag själv engagerat mig aktivt i. Jämställdhetsfrågor har alltid varit viktiga för mig, men nuförtiden också som far till en liten dotter är det viktigt för mig att hon har möjlighet att förverkliga alla hennes drömmar på samma sätt som hennes jämnåriga killkompisar, oavsett vad det gäller. Glad internationell kvinnodag!

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00