Världens barnvänligaste land

06.03.2021 kl. 15:57
Finland ska vara världens barnvänligaste land. I vårt goda land ska varje barn och varje ungdom få känna sig trygg och säker. Här ska varje barn och ungdom uppleva att de är viktiga och att deras åsikt blir hörd. Här ska ingen behöva vara rädd eller känna sig ensam.

Det här kan kännas som långväga målsättningar, men genom att aktivt satsa på en barnvänlig politik kan vi nå dit. Under de snart två åren som den här regeringen har suttit har vi tagit många viktiga beslut som ska leda till ett mera barnvänligt samhälle. För ungefär en vecka sedan publicerades Finlands första nationella barnstrategi, där barnens rättigheter sätts i fokus. Barnstrategin ska utgöra grunden för en barnvänlig politik som sträcker sig över flera regeringsperioder. Bland annat ska varje barn och ung person ha nära och trygga vuxna i sitt liv, alla ska få gå i dagis och skola, och barnfamiljers fattigdom ska motverkas.

 

Det är även mycket annat viktigt som vi har gjort för att förbättra barns och ungas ställning och rättigheter. Bland annat har vi startat ett pilotförsök med tvåårig förskola, där även flera kommuner från vår region får vara med. Det här är något som SFP länge har förespråkat och jag är glad att vi nu har fått igång ett försök. Vi har också satt igång arbetet med Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, som innebär att alla barn och unga ska ha rätt till en avgiftsfri och meningsfull hobby i samband med skoldagen. Också här är många kommuner från vår region med, bl.a. Jakobstad, Kronoby, Pedersöre och Larsmo.

 

Men ändå är det många barn och unga som under det här gånga coronaåret har mått dåligt. Det är tufft att inte få träffa sina vänner, inte gå i skolan som vanligt eller delta i sina hobbyer. Ett år är lång tid för var och en av oss – men särskilt för en ung människa eller ett barn. Därför är det viktigt att försöka ta barnens rättigheter och välmående i beaktande i alla coronabeslut som görs. Jag är glad att vi i regeringen bestämde att efter den kommande 3 veckor långa ”lockdown”-perioden undvika att restriktionerna riktar sig mot barn och unga. För att försöka lindra situationen har regeringen också satsat mera pengar på bl.a. barns och ungas välmående.

 

Vi borde också göra beslut lokalt som stärker barnens och de ungas rättigheter. Det var ett viktigt steg när vi på senaste stadsfullmäktigemöte beslöt att förbättra barnens delaktighet genom att gå in för ett barnparlament i Jakobstad där barn kan få sina röster hörda. Barnens åsikter är en tillgång i samhällsdiskussionen. När jag som justitieminister i november fick ta emot barnens åsikter som en del av kampanjen ”Om du fick bestämma i barnens republik” blev jag verkligt berörd av alla de fina förslag som barnen kom med. Över 1 500 initiativ hade skrivits och de var mångsidiga, genomtänkta och mycket viktiga. De lyfte t.ex. upp bättre skolmat, kostnadsfria fritidsaktiviteter, mera skateparker och lekplatser, att alla ska få gå i skolan gratis, att skolan ska vara fri från rasism och att inget barn ska lämnas ensamt eller mobbas i skolan. Det är viktigt att få känna att ens åsikt har betydelse, att man kan vara med och påverka också fastän man är liten eller ung.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00