När politiken tvingas vara svartvit

04.03.2021 kl. 05:50
De senaste dagarna har det varit häftiga diskussioner om olika värderingar inom politiken. Motpolerna sätts mot varandra för att skapa färggranna debatter och utrymmet för att reflektera över vad partierna egentligen står för krymper.

Det här fenomenet blir alltmer uppenbart varje gång vi går mot ett val. Kandidaterna ombeds svara JA eller NEJ på diverse frågor och får man tid att förklara sig ska det göras på högst en minut – helst lite kortare. Diskussionen kring vilka värderingar partiet i grund och botten står för hamnar i skymundan i dessa debatter. Politiken görs allt mer tillspetsad på bekostnad av den verkliga mångfalden.

De senaste veckornas diskussioner visar ändå hur viktig ett partis värdegrund faktiskt är. Mediarubrikerna tyder också på att vi borde bli bättre på att prata om vilka värderingar partierna faktiskt står för och vad dessa verkligen också innebär. Samhällsdebatten skulle må bra av att på ett djupare sätt lyfta fram konsekvenserna och resultaten av kärnfrågorna de olika partierna jobbar med och vilka värderingar som ligger som grund för t.ex. kommunalvalsprogrammet. Det är ju den här värdegrunden som beslut kommer att basera sig på under de kommande åren. Eftersom resultaten av besluten ofta kan ses först med några års fördröjning, måste vi titta i backspegeln för att förstå varför vi idag står där vi står.

Under den förra regeringsperioden ansågs det allt mer rumsrent att spela med rasistiska antydningar och främlingsfientliga kommentarer. Eftersom ledande politiker då valde att inte sätta gränser har det lett till att dessa tankegångar fått florera fritt och fått grogrund både här och där. Den här utvecklingen är skrämmande och ett bevis på hur viktigt det är att alltid stå upp för de mest grundläggande rättigheterna som vi har i vårt samhälle.

Det är ändå sällan som en fråga kan sammanfattas i ett kort ja eller nej-svar. I en valdebatt kanske det går, men sedan då beslutsfattarna i verkligheten ska hitta en lösning på problemet måste man se till helheter. Politik är sällan svartvit. Politik handlar i många fall om att kompromissa och på så sätt finna de bästa möjliga lösningarna. Och det är i de här diskussionerna som partiernas värderingar spelar en stor roll.

Det kommer naturligtvis alltid att finnas ett visst spelrum inom partierna.  Det viktigaste är att man är ense om vilka grundvärderingar man arbetar för. Inför ett val borde det även vara i väljarens intresse att det här presenteras så tydligt som möjligt. Det här är säkert lättare sagt än gjort – både för väljare och politiker. I en alltmer tillspetsad samhällsdebatt är det svårt att få utrymme för förklaringarna och angripa komplexa problem. Man gör gärna motsättningar av allting. Orsakerna till det är säkert många. I ett överväldigande informationsflöde måste man stå ut ur mängden. Budskapet får inte heller var för mångfacetterat och komplicerat för då är det ingen som orkar läsa det – i alla fall inte på sociala medier. En valdebatt blir intressantare om motpolerna debatterar med varandra. Skulle alla vara av samma åsikt skulle ingen orka titta. Kan du inte svara vare sig ja eller nej på en fråga uppfattas det som att du inte har en åsikt i frågan.

Visst väcker debatterna och rubrikerna mer intresse så här men det leder sällan till en sanningsenlig bild av verkligheten. Då allt fokus är riktat på ytterligheterna går vi ofta miste om de mest sannolika alternativen som oftast finns där mittemellan. Vi borde alla bli bättre på att diskutera alternativen mellan motpolerna. Verkligheten är inte svartvit. Den är en oändlig färgskala.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00