En revidering av fastighetsskatten är på kommande

27.02.2021 kl. 11:45

Tom Bergman skrev i en insändare i ÅU 18.2 om fastighetsbeskattningen i skärgården och jag önskar därför komma med några förtydliganden och klargöranden. Våren 2019 chockhöjdes fastighetsskatten för många skärgårdsbor. Orsaken till den här chockhöjningen var en revidering som Skatteförvaltningen gjorde av sitt fastighetsregister. Det här var alltså Skatteförvaltningens interna linjeändring och inte en politisk styrning.

Däremot är vi helt ense om att Skatteförvaltningens schablonmässiga förfarande har lett till oskäliga höjningar av fastighetsskatten för många i den yttre skärgården och förfarandet kan starkt ifrågasättas. Det infördes fastighetsskatt på obrukbara kobbar, skär och naturskyddsområden där det inte ens är möjligt att bygga och därmed har ett mycket lågt ekonomiskt värde. I regeringsförhandlingarna var det här en fråga som SFP starkt lyfte upp och vi fick in skrivningar om att naturskyddsområden ska befrias från fastighetsskatt och att en revidering av fastighetsskatten ska göras så det på ett bättre sätt motsvarar det verkliga värdet på fastigheterna.

Som ett resultat av detta så befrias naturskyddsområden från fastighetsskatt från och med januari i år. Befrielsen av naturskyddsområdena är däremot bara ett första steg och en större fastighetsskattereform utarbetas som bäst. Tanken är att den stora reviderade fastighetsskattelagen ska ges till riksdagen under 2021. Den här reformen omfattar fastigheter över lag och inte enbart områdena i skärgården, vilket är orsaken till att den här lagen tar längre tid att bereda.

Jag är väl medveten som att Skatteförvaltningens nya linjedragningar orsakat stora problem för väldigt många. Inom SFP gör vi nu allt vi kan för att på politisk väg stoppa detta oskäliga förfarande.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00