En revidering av fastighetsskatten är på kommande

27.02.2021 kl. 11:45

Tom Bergman skrev i en insändare i ÅU 18.2 om fastighetsbeskattningen i skärgården och jag önskar därför komma med några förtydliganden och klargöranden. Våren 2019 chockhöjdes fastighetsskatten för många skärgårdsbor. Orsaken till den här chockhöjningen var en revidering som Skatteförvaltningen gjorde av sitt fastighetsregister. Det här var alltså Skatteförvaltningens interna linjeändring och inte en politisk styrning.

Däremot är vi helt ense om att Skatteförvaltningens schablonmässiga förfarande har lett till oskäliga höjningar av fastighetsskatten för många i den yttre skärgården och förfarandet kan starkt ifrågasättas. Det infördes fastighetsskatt på obrukbara kobbar, skär och naturskyddsområden där det inte ens är möjligt att bygga och därmed har ett mycket lågt ekonomiskt värde. I regeringsförhandlingarna var det här en fråga som SFP starkt lyfte upp och vi fick in skrivningar om att naturskyddsområden ska befrias från fastighetsskatt och att en revidering av fastighetsskatten ska göras så det på ett bättre sätt motsvarar det verkliga värdet på fastigheterna.

Som ett resultat av detta så befrias naturskyddsområden från fastighetsskatt från och med januari i år. Befrielsen av naturskyddsområdena är däremot bara ett första steg och en större fastighetsskattereform utarbetas som bäst. Tanken är att den stora reviderade fastighetsskattelagen ska ges till riksdagen under 2021. Den här reformen omfattar fastigheter över lag och inte enbart områdena i skärgården, vilket är orsaken till att den här lagen tar längre tid att bereda.

Jag är väl medveten som att Skatteförvaltningens nya linjedragningar orsakat stora problem för väldigt många. Inom SFP gör vi nu allt vi kan för att på politisk väg stoppa detta oskäliga förfarande.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35