Löfström om första tilläggsbudgeten: Livsviktig för försörjningsberedskapen och våra rederier

25.02.2021 kl. 17:39
23 miljoner euro mer budgeteras i stöd för sjöfarten under pandemin

Regeringen gav på torsdagen sin första tilläggsbudget för året till riksdagen.

Tilläggsbudgeten innehåller 23 miljoner euro för att fylla på Traficoms stödpott för att kunna upphandla nödvändig trafik för att säkra Finlands försörjningsberedskap. De rutter som för tillfället är upphandlade via trafikplikt är: Åbo-Åland-Stockholm, Helsingfors-Tallinn, Eckerö-Grisslehamn, Mariehamn-Kapellskär och Vasa-Umeå.

 

– De nuvarande medlen, knappt 25 miljoner euro, som riksdagen budgeterade åt Traficom förra året, tar slut i mars har man meddelat. Eftersom restriktionerna i resandet bibehålls ännu en tid för att stoppa spridningen av coronaviruset, och marknaden genom det är satt ur spel, är det här stödet en grundförutsättning för att kunna upprätthålla Finlands och Ålands försörjningsberedskap, säger Ålands riksdagsledamot och vice ordföranden för riksdagens maritima grupp Mats Löfström.

 

– Det ska säkerställa att passagerarrederierna klarar sig över pandemin, vars slutskede vi förhoppningsvis ser nu, säger han.

 

Med dessa pengar ska stöden kunna fortsätta till och med den 30 juni. Efter det ska vi förhoppningsvis, både med vaccinerna och sommarens hjälp, kunna leva mer normalt och trafiken ska kunna återgå till marknadsmässiga grundförutsättningar igen.

 

– Jag är mycket tacksam för att regeringen lyssnat och agerat i den här frågan. Det här är en sak som jag lyft upp både i och utanför riksdagens plenisal sedan i december. Då fick vi vetskap om att Traficoms pengar inte kommer räcka över hela pandemin. Nu kommer mer pengar som tryggar fortsättningen på det här stödet som är livsviktigt för Finlands sjöfart, våra kommunikationer över havet, våra rederier och våra sjöarbetsplatser nu och i framtiden, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00