Remissdebatt om statsrådets redogörelse om EU-politiken

24.02.2021 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Eva Biaudet.

Ärade talman,

Under de senaste veckorna det debatterats mycket EU-politik i denna sal. Det har mest handlat om EU:s återhämtningspaket. Där har tydliga politiska skiljelinjer kommit fram. Oenigheten om hur vi ser på EU:s roll att hantera coronakrisen har ibland varit överraskande stor. Att man inom oppositionspartierna till den grad saknar förtroende för EU har gjort mig djupt bekymrad.

I dag talar vi inte primärt om covid 19, utan vi har i våra händer ett dokument som i ett långt perspektiv drar upp linjerna för Finlands EU-politik. Jag hoppas att vi i den här diskussionen hittar ett bättre samförstånd. EU-redogörelsen tar ställning till många akuta frågor som ska lösas i Europa. Men här har vi också visionerna – vi har rätt att visionera om ett framtida bättre Europa.

SFP:s och Svenska riksdagsgruppens huvudbudskap är att Finland bör förbinda sig till ett starkt EU-medlemskap, att vi deltar aktivt i unionens beslutsprocesser och att vi utvecklar dem. Vi bör stärka samkänslan, funktionsförmågan och kriståligheten inom unionen.

Samarbetet ska ge ett europeiskt mervärde.

Vi vill se en union där demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande mänskliga rättigheterna betonas. EU:s värderingar ska bygga på jämställdhet, antirasism och könsminoriteters likabehandling.

Finland är i högsta grad en del av EU:s inre marknad. EU:s återhämtning ska bygga på en hållbar tillväxt och skapande av nya arbetsplatser genom att främja den gröna och digitala omställningen.

För EU ska omställningen till en klimatneutral ekonomi vara en viktig konkurrensfaktor som öppnar möjligheter till affärsverksamhet och export.

EU:s roll som ledande global aktör när det gäller klimatpolitiken bör stärkas.

Via den nya klimatlagen har Europaparlamentet gått inför en rejäl höjning av EU:s ambitioner – bland annat det nya målet att koldioxidutsläppen, jämfört med nivån 1990, ska ha minskat med 60 procent till 2030. Den nya kolbudgeten, som kommer berätta hur mycket koldioxid vi ännu kan släppa ut i atmosfären, skapar en förutsebarhet, inte minst för de företag som har stora gröna investeringar framför sig.

SFP och Svenska riksdagsgruppen har under coronakrisen som nu har pågått i ett år med oro följt med hur lätt det är när krisen slår till att överge beprövade samarbetsformer. Det uppstår ett slags covidnationalism där man bara ser till sitt eget och glömmer bort att det flesta större eller mindre kriser löser sig bäst genom samarbete.

Det är bra att denna redogörelse talar för ett ökat nordiskt samarbete också inom EU.

Pandemin, migrationsfrågan, klimathotet kan vi bäst hantera genom samarbete – inte genom en snäv och kortsiktig nationell politik.

Finland och Sanna Marins regering har visat att vi har den självkänsla och det kunnande som behövs för att på riktigt påverka den politik som förs inom EU och de beslut som fattas.

Vi ska inte backa en tum, utan stå för de principer som vi skriver in i denna redogörelse. Ett starkt EU som bygger på hållbara europeiska värderingar är Finlands intresse.

Begränsningarna på grund av coronan gör att vi just nu inte lika tydligt ser allt det värdefulla som vi har i vårt Europa. Jag vill se att unga människor igen ska kunna studera på utbyte inom ramen för Erasmusprogrammet och få impulser från olika håll i Europa. Jag vill se hur vi inom ramen för EU igen möts för att utbyta visioner och konkreta handlingsprogram för att tackla klimatkrisen. Jag vill se ett Europa där tolerans, kulturnyfikenhet och mänskliga möten är det som formar vår vardag.

Ärade talman,

EU-redogörelsen kan med sina välavvägda betoningar fungera som vår färdkarta. Vi ska inte heller glömma bort att EU för oss en viktig säkerhetsgemenskap. I tider av politisk instabilitet på många håll understryks behovet att stärka EU som global aktör och säkerhetsgarant.

Jag vill avsluta med ett citat av en av de stora Europabyggarna, nämligen Jacques Delors, vars tankegång är ytterst aktuell än idag och som tar oss tillbaka till själva idén med vårt medlemskap i EU:

”Jag avvisar ett Europa

Som bara blir en marknad,

En frihandelszon utan själ,

Utan samvete, utan politisk vilja och

Utan en social dimension.

Men det är i den riktningen vi rör oss,

Så jag höjer ett varningsrop.”

 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15