Ollikainen om den första nationella barnstrategin: Nu ska barnens rättigheter vara i fokus

23.02.2021 kl. 19:46
Idag lanserades den första nationella barnstrategin i Finland.

Strategins syfte är att föra en omfattande samhällspolitisk diskussion om barn- och familjepolitik och att ge verktyg för arbetet för ett barn- och familjevänligt samhälle. Barnstrategin utarbetades parlamentariskt och utgör grunden för den barnpolitik som görs över flera regeringsperioder. Med strategin vill man säkerställa att förpliktelserna för FN:s konvention för barnens rättigheter uppfylls så väl som möjligt i Finland.  
 
- Barnstrategin är ett kort, men synnerligen mångsidigt och brett alster, som sätter fingret på alla de aspekter som berör barn och ungas välmående. Alla tjänstemän och politiker borde läsa strategin. Det är viktigt att vi i fortsättningen oftare stannar upp och funderar ur barnens perspektiv då vi fattar beslut, säger riksdagsledamot Mikko Ollikainen, medlem i den parlamentariska kommittén.

Till den nationella barnstrategins visioner hör bland annat att utsatta barns ställning ska tryggas och bättre identifieras samt att småbarnspedagogik och utbildning ska vara högklassigt, jämlikt och mångsidigt. Goda offentliga tjänster på lokal och regional nivå och ett aktivt civilsamhälle ska stödja barnens olika behov genom yrkes- och sektorövergripande samarbeten.
 
- Det är allas uppgift – på alla nivåer – att granska att den mångsidiga barnstrategin följs. Det är vår skyldighet för våra barn och unga, det viktigaste vi har. Barnen ska kunna växa upp i ett tryggt samhälle utan våld, mobbning och ensamhet. Det är viktigt att alla partier enigt kommit fram till gemensamma mål i dessa frågor, säger Ollikainen.

Arbetet med den nationella barnstrategin har förberetts i en parlamentarisk kommitté och man har fastställt åtgärder för barnens ställning som genomförs och utarbetas för varje regeringsperiod. Både barn, ungdomar som vuxna har hörts i utarbetandet av strategin.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00