Kolumn

EU får inte bränna broar till allierade

13.02.2021 kl. 14:08

För några veckor sedan utbröt ett stort bråk mellan vaccinproducenten AstraZeneca och EU-kommissionen angående vaccinleveranser. Det politiska trycket hade ökat på kommissionen sedan vaccinationerna kommit igång snabbare i exempelvis Israel, Storbritannien och USA än i EU.

I svallvågorna av bråket fattade EU-kommissionen ett hastigt beslut om möjligheten att införa exportförbud av vacciner från EU-länderna. Beslutet kom utan förvarning och skapade oro hos våra främsta demokratiska allierade i världen som Japan, Kanada, Sydkorea, USA och Storbritannien.

Beslutet var impulsivt och på sådant vis som EU ofta kritiserat Donald Trump för att göra under fyra år. Det riskerar försvaga tilliten för EU i världen, något som är illa. Alldeles särskilt allvarligt var att man var redo att aktivera en klausul i EU:s utträdesavtal med Storbritannien som hade skapat en hård gräns mellan Irland och Nordirland. Att undvika en sådan var ett av EU:s absolut viktigaste i mål i Brexit-förhandlingarna för att inte äventyra freden på ön. Under Brexit-förhandlingarna visade EU-kommissionen på både imponerande tålamod och lugn. Det ingav stor respekt och beundran. Nu lyckades man inte alls behålla det lugnet, vilket skadade förtroendet.

Det är svårt att inte få bilden av att grunden för beslutet kan ha varit avundsjuka för att Storbritannien lyckats bättre med att få tag i vaccin snabbare än EU. Men det är inte Storbritanniens fel att de beställt vaccin tre månader tidigare än EU. Storbritannien har också beställt en större mängd vaccin och inte fokuserat lika mycket på priset som EU-kommissionen gjort.

EU-kommissionens beslut ska ha tagits i en liten krets runt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen innan det snabbt gummistämplats av kollegiet. EU:s tidigare chefsförhandlare med Storbritannien Michel Barnier, en viktig rådgivare i kommissionen, ska inte ha vetat om beslutet på förhand. Han skulle annars kanske ha lyckats avstyra det. Nu hamnade EU-kommissionen snabbt göra en helomvändning efter kritiken för att reparera skadan.

Trots problemen tycker jag det var rätt beslut att låta EU ta hand om upphandlingen. Risken hade annars varit att vissa EU-länder hade blivit utan och att det kunde ha skapat allvarliga konflikter inom Europa. Det var viktigt att undvika. Jag tycker också EU-kommissionens ordförande hanterat debaclet bra då man varit redo att snabbt justera beslutet och också ödmjukt sagt att saker inte gått som på Strömsö. Något positivt kan då komma ur detta.

Det är viktigt att EU-kommissionen, samt EU:s statschefer, diskuterar igenom händelsen noga och att EU-kommissionen tar lärdom. Man borde också allvarligt granska om centraliseringen och politiseringen av kommissionen, som gjordes under förra mandatperioden, är en orsak till denna händelse. Det ökar riskerna om den lilla och mer centraliserade kärnan då inte lyckas hålla huvudet kallt.

Om EU ska ta en större roll globalt, vilket jag tycker skulle vara viktigt, måste man agera pålitligt och långsiktigt – inte impulsivt och irrationellt. EU får inte bränna broarna till våra främsta demokratiska allierade i världen eftersom det kommer en dag efter pandemin. Alla kommer komma ihåg vad som gjorts och vad som sagts.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15