Stängda gränser

15.02.2021 kl. 14:07
Det känns konstigt och märkligt med de i praktiken stängda gränserna i Norden, i synnerhet mellan Sverige och Åland. Gränserna mellan Finland och Sverige var knappast ens under kriget så stängda som de är nu.

Finland införde gränskontroller redan för ett knappt år sedan. Gränskontrollerna har sedan justerats ett flertal gånger.

 

Sedan förra våren har det funnits en allmän rekommendation om att undvika allt utom nödvändiga resor. Det som nu bidrar till den senaste vågen av gränskontroller, som också Sverige för första gången under pandemin infört, är de olika mutationerna av coronaviruset. Det är anledningen till att Sverige stänger gränserna, trots att mutationerna redan finns där. På grund av att det finns så mycket av mutationerna redan i Sverige och i andra länder funderar Finlands regering nu på ytterligare skärpningar i reserekommendationer. Så här halkar man lätt in i en ond spiral där medborgare sedan hamnar i kläm och där sinne för proportioner samt rim och reson lätt blir något avlägset.

 

Det är viktigt att ta coronaviruset och mutationerna på stort allvar. Det gör också de allra flesta. En stor majoritet av både finländare och ålänningar har inte varit utomlands eller ens utanför Åland det senaste året. Samtidigt är det viktigt att konstatera att det finns en hel del människor som bara måste resa av olika anledningar. De är inte en stor skara, men för dem behövs det fungerande undantag och särlösningar så att man inte hamnar i kläm.

 

Nu hamnar vissa dock i kläm, och det är ett politiskt misslyckande för det nordiska samhället. En ålänning på väg hem från Norge till Åland får inte åka igenom Sverige trots negativt coronatest. En estnisk lastbilschaufför, i en lastbil med två chaufförer, får inte åka tillbaka igenom Sverige till Finlandsfärjan eftersom han inte sitter bakom ratten. Han måste bli kvar i Norge. En åländsk pappa med delad vårdnad över ett litet barn får inte åka till Sverige och hämta hem barnet utan att betala 230 euro för ett negativt coronatest. Särbon, med partnern på andra sidan om Ålands hav, har klump i magen då reserestriktioner ständigt ändrar. Så här kan vi inte ha det.

 

För mig har det varit självklart att vi måste bekämpa coronaviruset. Det har också varit lika självklart att vi inte kan sätta medborgare, som i ovan nämnda fall, i kläm bara för att de råkar ha nödvändig orsak att resa över en nationsgräns som i praktiken aldrig funnits tidigare. Vi måste kunna hitta praktiska lösningar för dessa personer, i synnerhet då situationen ändå är under kontroll i Finland, i Sverige och på Åland. Även om Finland och Sverige valt olika strategier, och läget i Finland är bättre är det lätt att tro att vi är fem före katastrofen när man hör vissa politiker. Detta trots att enbart 18 personer i hela landet intensivvårdas för Covid-19 samt att sjukvårdsfallen kontinuerligt sjunkit de senaste veckorna och riskgrupperna vaccineras.

 

Den här veckan kommer ytterligare finländska åtgärder gällande gränserna presenteras. Jag har gjort mitt yttersta för att de ska drabba Åland så lite som möjligt så att inte fler ska hamna i kläm. Jag är optimistisk att det ska ordna sig. Samtidigt måste arbetet med att få Finland och Sverige att koordinera vilka grupper som undantas fortsätta så att färre blir i kläm. Även om det är för sent för en nordisk coronastrategi är det inte för sent att koordinera undantagen samt hur man gemensamt ska öppna upp igen i takt med att fler personer blir vaccinerade.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35