Stängda gränser

15.02.2021 kl. 14:07
Det känns konstigt och märkligt med de i praktiken stängda gränserna i Norden, i synnerhet mellan Sverige och Åland. Gränserna mellan Finland och Sverige var knappast ens under kriget så stängda som de är nu.

Finland införde gränskontroller redan för ett knappt år sedan. Gränskontrollerna har sedan justerats ett flertal gånger.

 

Sedan förra våren har det funnits en allmän rekommendation om att undvika allt utom nödvändiga resor. Det som nu bidrar till den senaste vågen av gränskontroller, som också Sverige för första gången under pandemin infört, är de olika mutationerna av coronaviruset. Det är anledningen till att Sverige stänger gränserna, trots att mutationerna redan finns där. På grund av att det finns så mycket av mutationerna redan i Sverige och i andra länder funderar Finlands regering nu på ytterligare skärpningar i reserekommendationer. Så här halkar man lätt in i en ond spiral där medborgare sedan hamnar i kläm och där sinne för proportioner samt rim och reson lätt blir något avlägset.

 

Det är viktigt att ta coronaviruset och mutationerna på stort allvar. Det gör också de allra flesta. En stor majoritet av både finländare och ålänningar har inte varit utomlands eller ens utanför Åland det senaste året. Samtidigt är det viktigt att konstatera att det finns en hel del människor som bara måste resa av olika anledningar. De är inte en stor skara, men för dem behövs det fungerande undantag och särlösningar så att man inte hamnar i kläm.

 

Nu hamnar vissa dock i kläm, och det är ett politiskt misslyckande för det nordiska samhället. En ålänning på väg hem från Norge till Åland får inte åka igenom Sverige trots negativt coronatest. En estnisk lastbilschaufför, i en lastbil med två chaufförer, får inte åka tillbaka igenom Sverige till Finlandsfärjan eftersom han inte sitter bakom ratten. Han måste bli kvar i Norge. En åländsk pappa med delad vårdnad över ett litet barn får inte åka till Sverige och hämta hem barnet utan att betala 230 euro för ett negativt coronatest. Särbon, med partnern på andra sidan om Ålands hav, har klump i magen då reserestriktioner ständigt ändrar. Så här kan vi inte ha det.

 

För mig har det varit självklart att vi måste bekämpa coronaviruset. Det har också varit lika självklart att vi inte kan sätta medborgare, som i ovan nämnda fall, i kläm bara för att de råkar ha nödvändig orsak att resa över en nationsgräns som i praktiken aldrig funnits tidigare. Vi måste kunna hitta praktiska lösningar för dessa personer, i synnerhet då situationen ändå är under kontroll i Finland, i Sverige och på Åland. Även om Finland och Sverige valt olika strategier, och läget i Finland är bättre är det lätt att tro att vi är fem före katastrofen när man hör vissa politiker. Detta trots att enbart 18 personer i hela landet intensivvårdas för Covid-19 samt att sjukvårdsfallen kontinuerligt sjunkit de senaste veckorna och riskgrupperna vaccineras.

 

Den här veckan kommer ytterligare finländska åtgärder gällande gränserna presenteras. Jag har gjort mitt yttersta för att de ska drabba Åland så lite som möjligt så att inte fler ska hamna i kläm. Jag är optimistisk att det ska ordna sig. Samtidigt måste arbetet med att få Finland och Sverige att koordinera vilka grupper som undantas fortsätta så att färre blir i kläm. Även om det är för sent för en nordisk coronastrategi är det inte för sent att koordinera undantagen samt hur man gemensamt ska öppna upp igen i takt med att fler personer blir vaccinerade.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15