Interpellation om Finlands deltagande i EU:s återhämtningspaket

16.02.2021 kl. 14:58
Gruppanförandet hållet av ledamot Joakim Strand.

Ärade talman,

Här i Sannfinländarnas, KD:s och Liike Nyt:s interpellation upprepas, som ett ganska känslosamt mantra, att Marins regering är beredd att dra in de finländska skattebetalarna i en ond cirkel. Det låter mer rafflande än vad det är sant. Tvärtom, återhämtningspaketet är en väg ut från den onda spiral som coronavirusepidemin har förorsakat.

Den som vill fälla stimulanspaketet, borde förstå vad allt det kan leda till. Eller åtminstone måste man kunna erbjuda en annan väg som är trovärdig.

Vi vet alla att Finland är ett exportberoende land – och om vi inte får ekonomin i det coronavirusdrabbade Europa stimulerad – ja, då är det de finländska arbetstagarna som blir utan jobb och det är våra exporterande företag som drabbas. Då talar vi om vardagen i din och min hemkommun, om arbetsplatser och skatteintäkter.

Kommer det in mer eller mindre skattepengar till den gemensamma kistan varifrån välfärden ska fördelas, till skola, vård och omsorg – det är den frågan som måste ställas och det är det som står på spel.

Som svar på den skoningslösa corona(virus)krisen har Finland tillsammans med ledarna för samtliga EU-länder enats om detta återhämtningspaket. Med hjälp av paketet ska investeringar finansieras i syfte att förändra den europeiska produktionsstrukturen i en hållbarare riktning. Paketet ska ge ny tillväxt och nya jobb, men också stärka – och har redan gjort det – förtroendet för Europas ekonomi. Det här är saker som Svenska riksdagsgruppen och SFP vill betona.

 

Ärade talman,

En sak som enligt min mening inte har berörts tillräckligt är det faktum att det globalt, men också inom Europa, pågår en hård konkurrens mellan länderna. Särskilt inom globala koncerner pågår en ständig kamp om man ska etablera forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet i Finland, Italien, USA eller i Kina.

Eftersom Finland är nettobetalare är det särskilt viktigt att vi för en sådan näringspolitik som tryggar verksamhetsförutsättningarna för globala koncerners aktiviteter i Finland. I synnerhet genom att fokusera på forsknings- och innovationsprojekt på systemnivå kan vi i samma veva stärka Finlands position inom flera olika globala bolag och värdekedjor. På detta sätt kan vi även locka helt nya internationella aktörer att placera forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet i just Finland. 

Bland annat har ekonomi- och framtidsutskottet i olika sammanhang poängterat att Finland målmedvetet bör eftersträva en ledande roll i arbetet för en hållbar framtid genom att särskilt inom energi- och miljöteknik utveckla planerings-, utvecklings-, forsknings- och affärskompetensen på systemnivå.

Ärade talman,

Till april ska planerna hur Finland ska använda sin del av stimulanspaketet vara färdiga. Stimulansmiljarderna får inte användas som företagsstöd, utan satsningarna ska vara kopplade till en hållbar strukturomvandling – samma tydliga villkor gäller alla medlemsländer. Investeringarna som finansieras ska entydigt stöda den gröna omställningen.

Finland bör satsa på större helheter. Det är inte meningen att vårt program ska likna en tilläggsbudget där man reserverar medel för enskilda ofta mindre projekt. Det bör nu handla om större helheter som ger både särskilda regioner och hela ekonomin ett långvarigt lyft.

I den ensidiga och orättvisa kritiken av regeringens förhandlingsinsatser glömmer man vanligen bort att vi lyckades få ett bra resultat också för våra lantbruksnäringar.

Ingenting är naturligtvis perfekt. Och man behöver inte tycka om alla beslut som vi är med och fattar i Bryssel. Vi ska heller inte vara naiva och tro att exempelvis EU:s ledande länder Tyskland och Frankrike inte skulle ha egna intressen inblandade just i denna lösning.

Ensamt är Finland dock svagt och vi riskerar försvinna i marginalen – men som ett litet land kan vi vara en aktiv och klartänkt aktör för ett starkare och mer dynamiskt Europa. Svenska riksdagsgruppen och SFP anser – liksom de flesta ledande ekonomister – att stimulanspaketet behövs nu för att återställa det som pandemin skadat mest. Och skapa framtidstro.

Det vi också har lärt oss av denna svårhanterliga pandemi är vikten av att bygga upp en beredskap och förbereda sig för helt oväntade förhållanden – i tid.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15