Utbildning stommen i framtidens kommun

13.02.2021 kl. 07:14

Valet som berör vår vardag allra mest, kommunalvalet, hålls om drygt två månader - den 18 april. Paradoxalt nog brukar röstetalet vara  allra lägst i just kommunalvalet.

Den här gången går vi till val i en speciell tid. Det väsentliga nu är att valet kan ordnas på ett tryggt sätt med tydliga instruktioner för att undvika smittspridning och så att valdeltagandet inte blir alltför lågt. Det har kastats fram att valet kommer att skjutas upp men i nuläget tyder inget på det och vi ska utgå ifrån att valet hålls.

Nya tider väntar kommunerna i framtiden. Vårdreformen, som behandlas i riksdagen som bäst, innebär att en majoritet av personalen, utgifterna och inkomsterna (närmare 60 procent i flera österbottniska kommuner) kommer att övergå till välfärdsområdena. I Österbotten sker överflyttningen av verksamheten från kommunerna till välfärdsområdet år 2022.

Till kommunernas uppgifter i framtiden hör i första hand frågor som berör utbildning (skola, dagvård, fria bildningen), idrott, kultur, ungdom, livskraftsfrågor och företagsamhet, planläggning och tekniska sektorn.

Det handlar långt om utveckling av såväl invånare som samhälle. Även om vården flyttas i sin helhet från kommunerna, och dessa frågor inte besluts i framtidens kommuner, har kommunerna ett ansvar kring invånarnas välmående, den så kallade förebyggande hälsan.

Tredje sektorns aktörer har en stark roll kring den förebyggande hälsan i kommunerna och jag är säker att den här typen av samarbeten kommer att öka i framtidens kommuner. Det har också en fördel ekonomiskt sett.   

Enligt Kommunförbundets uträkningar kommer utbildningens andel i framtidens kommun att i medeltal vara 58 procent av utgifterna. I flera kommuner, även hos oss i Österbotten, kommer utbildningen andel att vara betydligt större än så. Barn och ungas utveckling och välmående är alltså ännu centralare uppgifter för kommunerna i framtiden.

I och med att en stor del av kommunernas inkomsterskatter flyttas till välfärdsområdenas inkomster kommer samfundsskattens och framförallt fastighetsskattens betydelse för den att upprätthålla välfärden i kommunen att öka. Fastighetsskatten är den enda skatten som i sin helhet går till kommunerna.

Förutom ekonomiska utmaningar befaras kommunerna, i likhet med staten, att få stora utmaningar med tillgång av personal i framtiden, bland annat till följd av pensioneringar. Enligt KEVA kommer kring 32 procent av kommunernas anställda i Österbotten att gå i pension de kommande 10 åren. Största delen av dem tillhör social- och hälsovårdspersonal men bland dem finns även personal inom dagvården.

I och med att arbetsmarknaden också förändras måste kommunerna jobba hårt under de kommande åren för att vara attraktiv och god arbetsplats.

Partierna söker som bäst febrilt efter kandidater till kommunalvalet. Listorna skall vara klara den 9 mars, då ser vi hur partierna lyckats med nomineringen av kandidater, beslutsfattare i framtidens kommuner.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30