Europeiska unionens egna medel

10.02.2021 kl. 14:43
Remissdebatt 10.2.2021 om systemet för Europeiska unionens egna medel. Gruppanförandet hållet av ledamot Anders Norrback.

Ärade talman,

Europeiska rådets beslut om unionens egna medel innehåller sedvanliga bestämmelser om grunderna för finansieringen av unionens budget. De här bestämmelserna innehåller också en fullmakt att ta upp lån på 750 miljarder euro för att finansiera EU:s återhämtningsinstrument.

Som svar på coronakrisen – som har drabbat hela världen och inte minst Europa med aldrig tidigare skådad kraft – har Finland tillsammans med ledarna för samtliga EU-länder enats om en återhämtningsfond. Den ska finansiera investeringar som ska förändra den europeiska produktionsstrukturen i en hållbarare riktning. Det ska ge ny tillväxt och nya jobb, men också ett stärkt förtroende.

För Finland är det viktigt med en målmedveten europeisk stimulanspolitik till följd av pandemin som slagit hårt. Vår ekonomi är mycket beroende av EU:s inre marknad. 60 procent av vår export går till EU-området. Nu stimuleras Europas ekonomi med 750 miljarder euro och det erbjuder också stora möjligheter för finländska företag – det finns en marknad för det kunnande vi har i den gröna omställningen.

Jag frågar mig om det är ansvarsfull politik som oppositionen sysslar med då man nu går ut och försöker vinna kommunalval genom att ifrågasätta eller rent av demonisera EU:s syften. Denna hållning tål inte en kritisk granskning i dagsljus.

Vi vet alla att samtliga stormakter i världen går in för att kraftigt stimulera sina ekonomier efter de skador som pandemin ställt till med. USA gör det, Kina gör det, Japan och så vidare. Att säga att Europa inte ska göra det är att sätta huvudet i busken.

 

Då jag lyssnar på våra oppositionspartier så väcker det flera frågor än svar. Det blir inte riktigt klart vad Samlingspartiet tänker, Samlingspartiets hållning nu i EU-politiken känns överraskande med tanke på partiets positionering tidigare.

KD målar upp stora hotbilder med att beskattningsrätt överförs till EU – och låter bli att säga att det i första hand handlar om en miljöavgift på plast som dessutom är fördelaktig för Finland. Sannfinländarna seglar sin vana trogen framåt utan realistiska alternativ. Det är inte särskilt ansvarsfullt att försöka dölja diskussionen om vad kommunalvalet egentligen handlar om bakom känsloladdade slagord mot EU.

 

Ärade talman,

Svenska riksdagsgruppen och SFP har hela tiden betonat att EU:s återhämtningsfond inte är någon säck med miljarder som julgubben kommer in med. Fonden skulle aldrig ha blivit aktuell utan coronaviruspandemin – som exceptionellt påverkat hela välden, ändrat våra beteendemönster och som skapat extrema problem för den europeiska ekonomin.

I beslutet finns inskrivna tydliga villkor för hur medlemsländerna kan använda fondmedlen. Det behövs också en skärpt och transparent övervakning att villkoren efterlevs.

Det är viktigt att den gröna omställningen – som Europa nu eftersträvar – leder till beständiga förändringar i de ekonomiska strukturerna. Stimulansen handlar om akut krisvård, men den får självklart inte stå i konflikt med målsättningen att rehabilitera ekonomin på långsikt.

Och som det står här i propositionen så är varje medlemsstats finansieringsansvar individuellt, inte solidariskt. Finland har betonat varje enskilt lands ansvar för de egna skulderna – det finns inte ett gemensamt ansvar för hela potten, utan vi är ansvariga enbart för vår andel.

Inom ramen för EU:s återhämtningspaket har vi också en unik möjlighet att höja finländarnas kunskapsnivå. Här behövs långsiktigt tänkande. Det finns skäl att nu se hur vi i Finland förnyar vår infrastruktur när det gäller forskning och innovationer. Inom ramen för återhämtningspaketet kan vi styra vår forskning, utbildning och innovationsverksamhet så att vi behåller vår konkurrenskraft och så att vårt land fortfarande ska vara bra att leva och bo i.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00