Kommunerna behöver ansvarstagande beslutsfattare

07.02.2021 kl. 07:19
Riksdagsarbetet har kört igång igen på allvar. I onsdags öppnade republikens president riksmötet inför en tom plenisal.

Endast han och riksdagens talman var fysiskt på plats. Själv satt jag i mitt arbetsrum på justitieministeriet och lyssnade på talen på distans. En märklig känsla men samtidigt mycket betecknande för den besynnerliga tid vi lever i.

 

Medan riksdagsarbetet haft paus, har regeringen jobbat på. Vi har mycket på agendan förutom hanteringen av Corona-situationen. Jag är ändå glad att vi min ministerkollega Thomas Blomqvist hade möjlighet att besöka Karleby och Jakobstad förra veckan. Själv hann jag också med en visit i Kronoby.

 

Med ansiktsmask och tillräckliga avstånd var det möjligt att besöka centralsjukhuset i Karleby och  träffa ledningen för för Soite och Karleby stad. Självskrivet tema var social- och hälsovårdsreformen som nu är i behandling i riksdagen, men förstås också Corona-situationen. Mellersta Österbotten och Karlebyregionen har klarat av den mycket bra så här långt och det ska alla invånare ha ett stort tack för.

 

Regeringen har nyligen godkänt en förordning som i praktiken betyder att MÖCS i Karleby kan fortsätta med sin relativt omfattande kirurgi. Det är jag mycket nöjd över och vi fick också ett varmt tack för att hoten som fanns mot sjukhuset nu är undanröjda. Det är också klart att Kronobyborna i framtiden ska kunna få sin vård i Karleby. SFP har aktivt i regeringen jobbat för den saken. Att Vasa centralsjukhus därtill får ansvar för den nationella utvecklingen av klient- och patientsäkerheten är en ytterligare vinst och det arbetet ska naturligtvis gagna patienterna i hela landet.

 

I och med den nya vårdreformen övergår ansvaret för  social- och hälsovården till välfärdsområdena 2023. Såväl Mellersta Österbotten som Österbotten är väl förberedda för denna omställning. I kommunerna kommer fokus att framöver ligga på andra viktiga frågor som är nära kommuninvånarna. Skola, dagvård, kultur- och idrottsfrågor samt till exempel näringslivsutveckling, markplanering och lokalt klimatarbete liksom förstås ekonomin. Företagens verksamhetsförutsättningar kommer också fortsättningsvis att behöva skötas av stads- och kommunfullmäktige. Helt klart är att det även framöver behövs ansvarstagande beslutsfattare, och därför är vårens kommunalval ytterst viktigt. Jag uppmanar alla och envar att fundera på att ställa upp i valet. Det handlar om att bygga närsamhälle som påverkar allas vår vardag.

 

Vi behöver ett positivt samhällsklimat, där man hellre söker lösningar istället för motsättningar. Detta tema lyfte också republikens president Sauli Niinistö upp under sitt tal på riksmötets öppnande i onsdags. Klart är att vi riksdagsledamöter i alla partier har ett särskilt ansvar gentemot folket vi representerar, och att vi bör uppträda värdigt såväl inne i plenisalen som utanför den. Trakasserier och hot ska under inga som helst omständigheter accepteras. Samtidigt gäller det för var och en att tänka efter före man börjar följa med strömmen. Speciellt på sociala media.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35