Synsättet på ägande är i radikal förändring

08.02.2021 kl. 13:26
Ett starkt finländskt ägande kräver kapital men också kunskap om samhället. Det handlar inte bara om att hantera kapitalet, utan i allt högre grad också om att hantera dess inverkan på samhället, säger Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska riksdagsgruppen, om den nya professuren i ägarskap som med hjälp av privata donationer inrättas vid Aalto-universitetet.

– Ägandet har flera aspekter. I takt med att Milton Friedmans tes om företagens främsta syfte, aktieavkastning framför allt annat, minskar i värde stiger andra faktorer fram: ägaren förväntas bära ett allt större socialt ansvar i och med att våra utmaningar också globaliseras. Ägandet har inte bara ett ekonomiskt avtryck utan också ett socialt och ekologiskt avtryck. Det här ser jag som ett viktigt forskningsområde för den kommande professuren, säger Adlercreutz.

 
– Det är fråga om en unik satsning, också i globalt hänseende. I en allt mer global värld där kapital och företag byter ägare i snabb takt är ägandets natur och i synnerhet företagsägandets natur i snabb förändring. Det här är en professur som svarar på ett konkret behov.
 
– I Finland har vi länge fått se hur våra nya företag ofta i ett tidigt skede köps upp av utländska aktörer. Det är ett tveeggat svärd. Det är alltid bra när finländska företag hittar investerare, men samtidigt hoppas jag att man via denna professur kan ta fram forskning som stärker våra företag och hjälper dem i den internationella konkurrensen. Att den kunde hjälpa att öka volymen av företag som ser Finland som sitt långsiktiga hem och oss politiker att fatta beslut som stöder denna utveckling.
 
Rekryteringen har inletts och målsättningen är att den nya professorn ska kunna påbörja sitt arbete senast i början av år 2022.

 
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00