Barns och ungas välmående ska alltid gå först

04.02.2021 kl. 16:35
Riksdagens social- och hälsovårdsutskott har idag fått klart sitt betänkande om en temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar

Lagändringen stiftas till följd av covid-19-epidemin och för att ge kommuner och regionförvaltningscentraler större befogenheter att snabbt kunna reagera med begränsningar ifall läget kräver det. Syftet med lagen är att förhindra en ohållbar smittspridning så effektivt som möjligt. Riksdagsledamot och medlem i social- och hälsovårdsutskottet Veronica Rehn-Kivi (SFP) är nöjd över resultatet.

- Jag är glad över att vi nått ett resultat i utskottet, som tar fasta på barns och ungas rättigheter och att en begränsning av deras möjligheter till fritidsverksamhet och hobbyer alltid måste vara en sistahandsåtgärd. Också all motion och idrott som sker utomhus avskiljdes från begränsningarna, vilket känns speciellt viktigt nu inför skolornas sportlov denna snöiga vinter. Inte heller djurparker får stängas förutom de delar som är inomhus. I behandlingen har vi fäst uppmärksamhet speciellt till barnens helhetsvälmående, säger Rehn-Kivi.
 
Rehn-Kivi poängterar att alla beslut om strängare restriktioner eller avstängning av verksamhet både i utrymmen, trafikmedel och tex i nöjesparker måste föregås av andra åtgärder för att stävja spridningen av viruset, såsom handhygien, tillräckliga avstånd, munskydd eller maximiantal personer som träffas. Bara ifall dessa åtgärder inte visar sig vara tillräckliga kan man kommun- eller regionvis gå över till striktare begränsningar utgående från de kriterier som nämns i betänkandet. 

Social- och hälsovårdsutskottets betänkande, i vilket man också gjort en strykning av en paragraf i det ursprungliga lagförslaget, som enligt grundlagsutskottet var problematisk och ansågs ge regionförvaltningscentralerna befogenheter som nu finns i beredskapslagen, kommer till första behandling i plenum nästa vecka. I betänkandet ingår även en kläm som förutsätter en snabb utredning av hur privata aktörers inkomstbortfall ska ersättas ifall de lider av avstängning i mer än 14 dagar.

- Lagen om smittsamma sjukdomar är ett verktyg som ger det möjligt att snabbt kunna reagera i ett läge då viruset sprider sig oroväckande och andra åtgärder inte hjälper. Jag hoppas ändå att vi inte ska behöva ta i användning de nya paragraferna och försöker hindra spridningen med hänsynstagande av andra genom vårt egna beteende, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00