Fint att österbottniska kommuner är med i försöket om tvåårig förskoleundervisning

20.01.2021 kl. 16:58

Riksdagsledamot Mikko Ollikainen gläds åt att de österbottniska kommunerna Kronoby, Malax, Vasa och Vörå samt Karleby i landskapet Mellersta-Österbotten hör till de kommuner som slumpmässigt valts ut till försöket om den tvååriga förskoleundervisningen. Undervisnings- och kulturministeriet genomför försöket från och med augusti 2021 till maj 2024. Försöket berör barn födda åren 2016 och 2017 i drygt 100 kommuner. Staten täcker de tilläggskostnader som detta medför för kommunerna
 
- Det är mycket fint att de österbottniska kommunerna är med. Det är viktigt ur ett jämlikhetsperspektiv. Dessutom är det bra att det svenska nu beaktas betydligt bättre. En ledstjärna i försöket är forskning och uppföljning, och här måste det även finnas svenskspråkig information. Den utvidgade läroplikten är en satsning i slutet av de ungas utbildningsväg, medan detta försök är en satsning i början, säger Ollikainen.
 
Syftet med försöket är att utveckla och stärka förskoleundervisningens kvalitet och utreda kontinuiteten mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen. Samtidigt vill man även utreda familjers serviceval och få information om hur tvåårig förskoleundervisning påverkar barns förutsättningar för utveckling och lärande.
 
- Småbarnspedagogiken lägger grunden för livslångt lärande oberoende av familjebakgrund. Jag hoppas att detta försök leder till att fler barn ska få en bättre start på sin utbildningsväg. Med en mångsidig och kvalitativ pedagogik sker det för de allra yngsta på ett motiverande sätt genom lek och sång, säger Ollikainen.
 
Samtliga barn i årskullarna 2016 och 2017 berörs i Malax medan det i ett senare skede kommer att slås fast vilka som får vara med i Karleby, Kronoby, Vasa och Vörå. En tredje grupp, till vilken bland annat Kaskö och Kristinestad hör, kommer att fungera som jämförelsekommuner. Där fortsätter verksamheten som nu, men man kommer att jämföra resultat med kommuner där det tvååriga försöket genomförs.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00