Fint att österbottniska kommuner är med i försöket om tvåårig förskoleundervisning

20.01.2021 kl. 16:58

Riksdagsledamot Mikko Ollikainen gläds åt att de österbottniska kommunerna Kronoby, Malax, Vasa och Vörå samt Karleby i landskapet Mellersta-Österbotten hör till de kommuner som slumpmässigt valts ut till försöket om den tvååriga förskoleundervisningen. Undervisnings- och kulturministeriet genomför försöket från och med augusti 2021 till maj 2024. Försöket berör barn födda åren 2016 och 2017 i drygt 100 kommuner. Staten täcker de tilläggskostnader som detta medför för kommunerna
 
- Det är mycket fint att de österbottniska kommunerna är med. Det är viktigt ur ett jämlikhetsperspektiv. Dessutom är det bra att det svenska nu beaktas betydligt bättre. En ledstjärna i försöket är forskning och uppföljning, och här måste det även finnas svenskspråkig information. Den utvidgade läroplikten är en satsning i slutet av de ungas utbildningsväg, medan detta försök är en satsning i början, säger Ollikainen.
 
Syftet med försöket är att utveckla och stärka förskoleundervisningens kvalitet och utreda kontinuiteten mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen. Samtidigt vill man även utreda familjers serviceval och få information om hur tvåårig förskoleundervisning påverkar barns förutsättningar för utveckling och lärande.
 
- Småbarnspedagogiken lägger grunden för livslångt lärande oberoende av familjebakgrund. Jag hoppas att detta försök leder till att fler barn ska få en bättre start på sin utbildningsväg. Med en mångsidig och kvalitativ pedagogik sker det för de allra yngsta på ett motiverande sätt genom lek och sång, säger Ollikainen.
 
Samtliga barn i årskullarna 2016 och 2017 berörs i Malax medan det i ett senare skede kommer att slås fast vilka som får vara med i Karleby, Kronoby, Vasa och Vörå. En tredje grupp, till vilken bland annat Kaskö och Kristinestad hör, kommer att fungera som jämförelsekommuner. Där fortsätter verksamheten som nu, men man kommer att jämföra resultat med kommuner där det tvååriga försöket genomförs.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30