Pressmeddelande

Fint att österbottniska kommuner är med i försöket om tvåårig förskoleundervisning

20.01.2021 kl. 16:58

Riksdagsledamot Mikko Ollikainen gläds åt att de österbottniska kommunerna Kronoby, Malax, Vasa och Vörå samt Karleby i landskapet Mellersta-Österbotten hör till de kommuner som slumpmässigt valts ut till försöket om den tvååriga förskoleundervisningen. Undervisnings- och kulturministeriet genomför försöket från och med augusti 2021 till maj 2024. Försöket berör barn födda åren 2016 och 2017 i drygt 100 kommuner. Staten täcker de tilläggskostnader som detta medför för kommunerna

- Det är mycket fint att de österbottniska kommunerna är med. Det är viktigt ur ett jämlikhetsperspektiv. Dessutom är det bra att det svenska nu beaktas betydligt bättre. En ledstjärna i försöket är forskning och uppföljning, och här måste det även finnas svenskspråkig information. Den utvidgade läroplikten är en satsning i slutet av de ungas utbildningsväg, medan detta försök är en satsning i början, säger Ollikainen.

Syftet med försöket är att utveckla och stärka förskoleundervisningens kvalitet och utreda kontinuiteten mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen. Samtidigt vill man även utreda familjers serviceval och få information om hur tvåårig förskoleundervisning påverkar barns förutsättningar för utveckling och lärande.

- Småbarnspedagogiken lägger grunden för livslångt lärande oberoende av familjebakgrund. Jag hoppas att detta försök leder till att fler barn ska få en bättre start på sin utbildningsväg. Med en mångsidig och kvalitativ pedagogik sker det för de allra yngsta på ett motiverande sätt genom lek och sång, säger Ollikainen.

Samtliga barn i årskullarna 2016 och 2017 berörs i Malax medan det i ett senare skede kommer att slås fast vilka som får vara med i Karleby, Kronoby, Vasa och Vörå. En tredje grupp, till vilken bland annat Kaskö och Kristinestad hör, kommer att fungera som jämförelsekommuner. Där fortsätter verksamheten som nu, men man kommer att jämföra resultat med kommuner där det tvååriga försöket genomförs.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15